Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Målet med denna uppsats är att utifrån Jan Gehls begreppsvärld diskutera relationen mellan
rummets utformning och social interaktion. Platser där olika människor kan mötas och dela
upplevelser i den offentliga miljön är viktiga för att underbygga ett tolerant, väl integrerat
samhälle. Men hur skapar man dessa väl fungerande mötesplatser? Kan man planera för sociala
möten i staden och vilken roll spelar den fysiska utformningen för att människor ska mötas?
Jan Gehl har i över 50 år forskat kring hur man skapar attraktiva utomhusmiljöer som bidrar till
en levande stad. Hans konsultfirma i Köpenhamn, Gehl Architects, är anlitade av städer i de
flesta världsdelar och vad gäller utvecklandet av socialt hållbara städer kan Gehl närmast
betraktas som ett fenomen. Målet med uppsatsen är att diskutera relationen mellan gestaltningen
av uterum i staden och den sociala interaktionen i uterummet utifrån Jan Gehls teorier. För att få
en vidare förståelse för Gehls begreppsvärld tar uppsatsen också upp andra teorier som kan
härledas från denna. Metoden för uppsatsen är en kvalitativ studie främst baserad på
litteraturstudier. Uppsatsen består också av en intervju med Birgitte Bundesen Svarre, medarbetar
på Gehl Architects. Intervjun är ett komplement och en kommentar till den teori som går att finna
i litteraturen.
Jan Gehl menar att den viktigaste skalan att utgå ifrån när man planerar städer är den mänskliga.
En planerare bör först och främst fokusera på livet mellan husen, sedan rummet och sist
byggnaderna. Gehl menar att det är på detta sätt man skapar socialt hållbara städer. Hans
principer om den socialt hållbara staden utgår bland annat från teorier om hur människor
interagerar samt vilka typer av sociala kontakter människor inleder med varandra i den offentliga
miljön. Gehl har en evolutionistisk approach och betonar vikten av att förstå människokroppen
och sinnenas möjligheter och begränsningar för att kunna utveckla och dimensionera
människovänliga stadsrum.
Gehl menar att kvaliteten på utomhusmiljön påverkar den sociala interaktionen. Förbättrar man
kvaliteten ger man också goda förutsättningar för att människor ska vilja vistas i den offentliga
miljön, vilket i sin tur också ökar möjligheten till social interaktion. Gehls resonemang bygger på
att utifrån teorier om hur människan fungerar, både fysiskt och socialt, utforma stadens offentliga
miljöer på ett sätt som stödjer social interaktion.

The goal of this paper is to discuss the relationship between the design of the room and social
interaction according to Jan Gehls conceptual world. In order to build a tolerant, well-integrated
society, the existence of places where different people meet and share experiences in the public
environment is of great importance. But how does one create these well-functioning places for
people to meet? Can one plan for socializing in the city environment and to what extent does
physical design affect the opportunities of social encounters?
Jan Gehl has in over 50 years made research on how to create attractive outdoor environments
that contributes to a vibrant city. His consulting firm in Copenhagen, Gehl Architects, is hired by
cities in most continents and when it comes to developing socially sustainable cities, Gehl can
almost be regarded as a phenomenon. The goal of this paper is to discuss the relationship between
the design of outdoor spaces in the city and the social interaction according to Jan Gehls theories.
The paper also addresses other theories in order to get a deeper understanding of Gehls
conceptions. The method of this paper is a qualitative study primarily based on literature reviews,
but the paper also contains an interview with Birgitte Bundesen Svarre, an employee of Gehl
Architects. The interview is a supplement and a commentary on the theory that can be found in
the literature.
According to Jan Gehl the human scale is the most important scale to consider in city planning.
Gehl argues that the right way to create socially sustainable cities is to focus mainly on the life
between the buildings, then the room and finally the buildings in itself. His principles on the
socially sustainable city are based on theories of how people interact and what types of social
contacts people initiating with each other in public spaces. Gehl has an evolutionary approach
and emphasizes the importance of understanding the human body and senses in order to develop
and design people-friendly urban spaces.
Gehl argues that the quality of the outdoor environment affects whether people want stay in it and
for how long. If the quality of the outdoor space is improved, better conditions are given for
people to stay outside which also leads to increased opportunities for social interaction. Gehls
reasoning is based on theories about how humans function both physically and socially, in order
to design the city's public spaces in a way that supports social interaction.