Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Vad menar man med en grön stad? Varför är det något att sträva efter? ”Det gröna” i stadsplaneringssammanhang har ofta dubbla betydelser, där begreppet rymmer både växtlighet och miljövänlighet i ett. Termen återfinns bland annat i dokumentation såsom PM, översiktsplaner och policydokument där man talar om strategier och metoder för en hållbar stadsutveckling. Det finns många forskningsrön som visar på positiva effekter av grönska i staden, men hur kan man gå tillväga för att säkra ett grönt resultat? Grönytefaktor är en modell som ursprungligen utarbetats i Berlin, Tyskland och som sedan importerats till Sverige via Malmö. Genom att värdera ytor utifrån olika faktorer och sedan räkna ut ett genomsnittligt värde för ett område avser man få en uppfattning om hur grönt området är. Denna uppsats är en litteratur- och dokumentstudie med efterföljande diskussion och reflektion. Den beskriver grönytefaktor som modell och hur den kan fungera som planeringsverktyg. Detta i syfte att studera metodens användbarhet och betydelse för argumentationen för en grön utemiljö. I arbetet presenteras två exempel på hur man har använt grönytefaktormodellen för att styra planeringen för grönytor vid nyexploatering av gamla industriområden, Bo01 i Malmö och Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. I båda fallen har man från kommunen ställt krav på en lägsta genomsnittlig grönytefaktor för varje tomt eller kvarter. Byggherrarna har sedan fått ange planerad grönytefaktor i bygglovsansökan. Vad kan konsekvenserna bli av att tillämpa en sådan modell? Från exemplet Bo01 kan vi se hur den angivna grönytefaktorn i de flesta fall ligger precis över minimikravet och en utvärdering visar på att man i många fall inte ens når upp till det angivna värdet. I Norra Djurgårdsstaden verkar det ha tagit en annan vändning. Här konkurrerar byggherrarna istället om att ha en hög grönytefaktor. Man vad innebär en hög grönytefaktor? I dokument och definitioner av begreppet grönytefaktor anges ett av syftena med metoden vara att generera en hög andel grönska. Den här studien visar att det i projektet Bo01 inte finns några direkta samband mellan hög grönytefaktor och ett grönt och lummigt intryck. Finns det risk att man inte får det resultat som man önskar? Båda exemplen i studien kan kallas högstatusprojekt och har fått mycket uppmärksamhet både lokalt och utanför regionen. Frågan är om projektens satsningar och fokus på de gröna värdena kan bidra till en medvetenhet för de gröna frågorna i stort. Ökade kunskaper och intresse för grönskans funktioner i staden kan då gynna en utveckling av en mer systematisk grönyteplanering på flera skalnivåer, vilket i sin tur kan leda till en bättre och mer hållbar stadsutveckling.

What do we mean when we talk about a green city? Why is it something to strive towards? When it comes to city planning the word “green” often have multiple meanings, environmental friendly and vegetation all in one. The term green is often used in documentation like PM, plans and policy documents considering sustainable city development. There are many research data that shows beneficial effects of vegetation within the city, but how are we to act to secure a green result? Grönytefaktor (green area factor) is a model originally created in Berlin, Germany and imported to Sweden via Malmö. By rating surfaces based on different factors and calculating an average value, the intention is to estimate how green the area is. This paper is a literature and document study with following discussion and reflective thoughts. It describes grönytefaktor as a model and how it can serve as a planning tool, in purpose of studying the usefulness of the model and its significance in the argumentation for a green environment. The text presents two examples on how the model grönytefaktor has been used to control the planning of development in brownfield areas, Bo01 in Malmö and Norra Djurgårdsstaden in Stockholm. In both cases the municipality has set a demand of a lowest average value of grönytefaktor per building plot or block. The commissioner of the building project was to specify the planned value of grönytefaktor in their application for the building permit. What are the consequences of practicing this kind of model? The example Bo01 shows that the specified value of grönytefaktor in most projects is set to just above the minimum requirements and an evaluation indicates that many of them don´t even reach the specified value. In Norra Djurgårdsstaden the situation is somehow different. Here the commissioners of the building projects are competing to get a high value of grönytefaktor. But what does a high value imply? In documents and definitions of the term grönytefaktor one of the given purposes with the method is to generate a high proportion of vegetation. This study indicates that there is no direct connection between a high grönytefaktor and a green and leafy appearance. Is there a risk of not getting the desired result? Both examples can be defined as high status projects that have been given a great deal of attention both local and outside the region. The question is if the investments and focus on the green values can contribute to an awareness of the green issues in general. Increased knowledge and interest in the functions of vegetation in the city can then support a development of systematic green area planning on various scale levels. This can lead to a better and more sustainable city development.