Home About Browse Search
Svenska


Persson, Mats, 1998. Skogsmarksindelningen i gröna och blå kartan : en utvärdering med hjälp av riksskogstaxeringens provytor. Second cycle, A1E. Umeå: SLU, Dept. of Forest Resource Management

[img]
Preview
PDF
574kB

Abstract

Inom ramen för riksskogstaxeringen genomförs årligen en stickprovsinventering som syftar
till att samla in data som bl.a. ligger till grund för samhällets planering av skogsresurserna
samt för uppföljning av förändringar i miljön. En del i den framtida utvecklingen av
riksskogstaxeringen blir att integrera fältmätningarna med satellitbilder. Införande av
satellitbilder kommer att öka skattningskvaliten för många variabler. F ör att satellitbilder skall
kunna användas på ett effektiv sätt krävs att skogsmarken kan avgränsas från övriga ägoslag.
Det är därför av intresse att undersöka hur väl de allmänna kartorna i digital form kan
användas för att skilja skogsmark från övrig mark. Tidigare studier (t.ex. Boresjö Bronge och
Thulin 1993 och Moore och Bauer 1990) visar att noggrannheten vid klassificering av ägoslag
varierar från 26% till l 00%. Enstaka studier där kartor använts för att avgränsa ägoslag visar
att problem uppstår då myrmark ska skiljas från skogsmark och att avgränsningen troligen kan
förbättras. En justering skulle kunna ske mot någon typ av bakgrundsbild t. ex. satellitbild eller
flygbild eller med hjälp av andra kartor t.ex. jordartskartan och berggrundskartan.
Inom RESE-programmet utarbetas bland annat olika fjärranalysmetoder för att beskriva
tillstånd och förändringar på skogsmark. Denna studie ingår som ett led i RESE-projektet
"Övervakning av skogseko system". Studiens syfte är att utvärdera kartor som LMV
producerar, med avseende på den noggrannheten med vilken de beskriver skogsmark och icke
skogsmark i förhållande till riksskogstaxeringens definitioner.
Ett försöksområde NV om Stockholm omfattande 15 000 km2 har använts för denna
utvärdering. 4490 av riksskogstaxeringens provytor från åren 1989-1994 har använts.
Utvärderingen har skett i fem steg. I steg l inventerades de allmänna kartorna utifrån ett antal
kriterier, bl. a. skulle kartan finnas digitalt, kartan skulle ha en skala om l :l 00 000 eller större
samt komma att täcka större delen av Sverige i en framtid. LMV s blå karta (l: l 00 000) och
gröna kartan (l :50 000) valdes. Steg 2 innebar bearbetning av kartorna. Kartorna som
levererades kartbladsvis slogs samman till en gemensam databas för respektive kartprodukt. I
steg 3 genomfördes gruppering av riksskogstaxeringens ägoslag och kartornas kategorier.
Riksskogstaxeringens 17 ägoslag delades in i sju grupper; skogsmark, jordbruksmark,
myrmark, bergimpediment, övriga impediment, bebyggelse och vatten. Denna indelning
utgjorde grunden till grupperingen av kartornas olika kategorier där strävan var att skapa
grupper som var så lika riksskogstaxeringens ägoslagsindelning som möjligt. I steg 4
analyserades hur väl kartmaskerna överensstämmer med riksskogstaxeringens ägoslagsfördelning. Analyser gjordes för kartorna i både vektor- och rasterformat Slutligen i
steg 5 gjordes ett försök att förbättra den gröna kartans masker. Detta gjordes genom att
kombinera kategorier i de två skikt som kartan levererades i.
Analyserna visar att allmänna kartor kan användas för att avgränsa skogsmarken inom
försöksområdet. Den noggrannhet som erhölls varierade beroende på kartans lagringsformat,
rastrets upplösning, kartans skala samt hur kartans kategorier kombineras. I vektorformat
ligger i medeltal 84,4% till 85,3% av riksskogstaxeringens provytor inom den kartkategori
som motsvarar ägoslaget. För skogsmark gäller att 91,7% till 95,8% finns inom kartans
kategori för skog, medan 86,4% till 88,4% av kartans kategori för skog utgörs av skogsmark,
resterande del utgörs av andra ägoslag.
Att tänka på är att resultaten endast gäller för försöksområdet i fråga. Det är nödvändigt med
liknande utvärderingar på flera håll i landet för att kunna uttala sig generellt om olika kartors
användbarhet. Kartorna innehåller ytterligare information som utvärderingen ej tagit hänsyn
till, t.ex. arealer för vägar. Dessutom har utvärdering främst varit inriktad mot ägoslaget
skogsmark vilket påverkat sammanslagningen av kartkategorier. För att förbättra
överensstämmelsen med riksskogstaxeringens ägoslagsfördelning krävs att kartmaskerna
förändras.
Blå kartan bedöms idag vara lämpligast för att avgränsa ägoslaget skogsmark. Anledningarna
är att kartan kommer att täcka större delen av Sverige snabbast och att möjligheten att
avgränsa skogsmark är ungefår den samma som för gröna kartan.

Main title:Skogsmarksindelningen i gröna och blå kartan
Subtitle:en utvärdering med hjälp av riksskogstaxeringens provytor
Authors:Persson, Mats
Supervisor:Nilsson, Mats
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik
Volume/Sequential designation:40
Year of Publication:1998
Level and depth descriptor:Second cycle, A1E
Student's programme affiliation:SY001 Forest Science - Master's Programme 300 HEC
Department:(S) > Dept. of Forest Resource Management
(NL, NJ) > Dept. of Forest Resource Management
Keywords:cartography
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1367
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1367
Subjects:Surveying methods
Language:Swedish
Deposited On:05 Jul 2012 11:38
Metadata Last Modified:05 Jul 2012 11:38

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits