Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Rotröta i träd medför stora årliga skador och därmed kostnader för det svenska skogsbru­ket. Siffror som brukar nämnas i sammanhanget är 500-1000 Mkr/år. Exempel på orsaker
till dessa kostnader är nedklassning av virke, tillväxtförluster, ungskogsdöd, tidigarelagda
avverkningar och ökade stormfällningar.
Syftet med denna studie var att analysera förekomsten av rotröta hos gran, tall och björk
fördelat på ett antal ståndorts-, bestånds- och trädvariabler. Resultaten redovisades för
hela landet och uppdelat på regioner. Med hjälp av logistisk regressionsanalys togs en
modell för att skatta sannolikheten att ett träd är drabbat eller kommer att drabbas av ro­tröta fram.
Det material som använts är provträd av gran, tall och björk från Riksskogstaxeringens
tillfälliga odelade provytor under åren 1993-1998. Materialet är för ändamålet det bästa
tillgängliga. Data är objektivt inventerat och rikstäckande. Ståndorts-, bestånds-och träd­
variabler registreras på cirkulära provytor. Förekomst av rotröta hos provträd registreras
på borrspån insamlade med en tillväxtborr 1,3 m över marken.
Funktioner för att skatta sannolikheten att ett träd är rötat togs fram med proceduren steg­
vis logistisk regression i statistikprogrammet SAS 6. 12. Sambandet mellan rotröta och
oberoende variabler redovisades i diagramform. Kartor beskrivande den geografiska vari­
ationen av rotröta i Sverige för respektive trädslag har framställdes med hjälp av GIS­
prograrnmet ArcView.
Resultaten visade att granen är värst drabbad i region 4 vilket ungefär motsvarar norra
götaland och upp till Limes Norrlandicus (9,7% av provträden) och minst drabbad i regi­
on 3 dvs Värrnlands-, Dalarnas- och Gävleborgs län(6,3% av provträden). Tall var så gott
som förskonad från rotröta. Inte i någon av Riksskogstaxeringens regioner översteg an­
delen rötskadade provträd l%. Björken var värst drabbad av de tre trädslagen och rötfö­rekomsten varierade mycket mellan regioner. Högst andel rötskadade björkar återfanns i nordväsligaste Sverige dvs region l (18,4% av provträden) och den lägsta andelen svara­de region 4 för (7,3% av provträden). Brösthöjdsdiameter, ålder, marklutning samt träd­höjd korrelerade med rotröta och förekom i flera av de framtagna funktionerna. Vid vali­dering av funktionerna, som skedde med data från 1999 års Riksskogstaxering konstate­
rades att prediktionen av rötförekomst för gran och tall var tillfredsställande på regional
nivå. Ingen av de framtagna funktionerna fungerade tillfredsställande på trädnivå.
Det bör beaktas att resultaten avser provträd, vilka är slumpvis utvalda proportionellt mot
trädens storlek, och resultaten avser därför inte den sanna fördelningen av rötförekomst i
Sveriges skogar. Resultaten avser däremot de grövre och därmed värdefullaste träden.
Vid tillämpning av funktioner har detta urvalsförfarande ingen större betydelse. Det före­ligger en risk att vissa träd som har röta i stubbhöjd ej har det i brösthöjd. Det är också
svårt att identifiera rotröta i sina tidigaste stadium.

The annual cost for Swedish farestry eaused by root rot in trees is about 500-1000 mil­lion SEK. These costs are for example eaused by degraded timber-and pulpwood, growth
losses, shorter rotation periods, and by increased number of windthrows. The aim of this
study was to analyse the occurrence of root rot in Norway spruce (Picea abies), Scots
pine (Pinus sylvestris) and Birch (Betula pendula & Betula pubescens) by stand-, site-,
and tree-variables. Generally root-rot increases by tree size and stand age, and about 8%
of the spruces, l% of the pines and 12% of the birches are infected. Root rot in spruce
does not vary much by region. Birches are more damaged in the North than in the South.
Root rot was modeHed by stepwise logistic regression analysis on national and regional
levels based on data from the Swedish National Forest Inventory (1993 -1998). Root rot
was analysed on bore cores assessed l ,3 m above ground level. The functions predicted
root rot fairly accurately bothon national and regional levels.