Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I Sverige finns det 290 kommuner varav majoriteten äger skogsfastigheter. 60 procent av den urbana skogen ägs av kommuner, vilket betyder att strategin för förvaltning av de offentliga skogsfastigheterna får betydelse för säkerställande av bland annat frilufts- och rekreationsområden men även som markreserv för framtida exploatering. Enligt kommunallagen är det upp till varje kommun att formulera strategier för hur förvaltningsarbetet ska utformas och genomföras. Eftersom kommunernas uppgift är bred med ett konglomerat av uppdrag och tjänster konkurrerar ofta olika krafter inom organisationerna med varandra, vilket kan orsaka implementeringsproblem. För en del kommuner kan det innebära att förvaltningen av offentliga skogsfastigheter åsidosätts. Därför behövs det en ökad lokal och nationell uppmärksamhet då de offentliga skogsfastigheterna är invånarnas samfällda egendom.

Studiens övergripande syfte är att identifiera och beskriva strategier och handlingsplaner hos olika kommuner för förvaltning av offentliga fastigheter. Vidare är syftet att se hur kommunala strategier för offentliga skogsfastigheter ser ut, i vilken grad beslutsprocesser är metodiskt genomförda, vilka mål och målsättningar som finns, vilken skoglig kunskap som finns hos kommunerna samt hur förvaltningsarbete kan förbättras och utvecklas. Studiens undersökningsobjekt är Växjö, Uddevalla, Sollentuna, Sandvikens och Piteå kommun.

Eftersom forskningsområdet är relativt outforskat och det inte finns så mycket färdig teoribildning har den kvalitativa metoden grundad teori använts. Genom intervjuer med personer på olika hierarkiska nivåer hos de fem olika kommunerna har material samlats in. Den grundade teorin utgår från empirin och kan genom datamaterial generera ny teori. En viktig ansats i metodarbetet är att det inledande arbetet, i största möjliga mån, ska ske förutsättningslöst. För att undvika att styra arbetet mot redan etablerade teorier och begrepp tillkommer en litteraturstudie i avsnittet för analys och diskussion. Etablerade teorier och begrepp används för att styrka den genererade teorin. Metoden skiljer sig från andra metoder där man vanligtvis utgår från etablerad teori som sedan testas i empirin.

Resultatet visar att utformningen av kommunernas förvaltning av skogsinnehavet skiljer sig åt och att det finns brister inom strategiarbetet hos flera kommuner. Målformulering, strategisk utveckling, måluppfyllelse, uppföljning och säkerställande av utförda åtgärder, funktioner i organisationen för resursutnyttjande är kärnkategorier som tagits fram för att identifiera och beskriva strategier hos kommunerna.

Resultatet visar att ändamålet för de offentliga skogsfastigheterna skiljer sig åt mellan förvaltare, högre tjänstemän och politiker. Två av kommunerna har formellt antagna skogspolicys där det finns övergripande strategier för de offentliga skogsfastigheterna. Högre tjänstemän och politiker kände dock inte till antagna policys som ligger till grund för operativa beslut som fattas i skogsförvaltningens dagliga arbete. Hos en kommun finns en mycket kort övergripande plan men det är oklart om den har antagits i någon nämnd. Den är inte tillräckligt utförlig för att kunna användas som policy till kommunens strategiarbete. Hos en kommun finns ingen formell antagen policy. Förvaltaren har arbetat under flera år med att ta fram en policy men den är fortfarande under arbete. Arbetet sker enligt en naturvårdsplan som förvaltaren tagit fram. Hos den femte kommunen finns ingen skogspolicy utan arbetet sker utifrån en skogsbruksplan. Operativa och strategiska beslut fattas av tjänstemän inom skogsförvaltningarna. Resultatet visar att kommunikationen och återkopplingen mellan förvaltningen av de offentliga skogsfastigheterna och den övriga kommunala verksamheten är låg. Det är förvaltarna själva som formulerar mål och bedriver arbetet inom de offentliga skogsfastigheterna.

Studien visar att det behövs gemensamma och tydliga riktlinjer för mål och strategier för innehavet av de offentliga skogsfastigheterna. För att förbättra och utveckla flera steg inom strategiarbetet behövs samordnade exkursioner i fält för förvaltare, högre tjänstemän och politiker. Nätverkande mellan olika kommuner rekommenderas för att bland annat kunna ge samhörighet, lärande och kunskap i organisationerna.

Sweden has 290 municipalities where most of them own forestland. 60 percent of the urban forests are owned by municipalities, which mean that the strategy for management of the forests will be important to ensure recreation areas as well as land reserved for future development. According to the Swedish Local Government act, each municipality has to form their own strategies for how to design and implement the management of forests. Since the municipalities has a wide commission with a conglomerate of duties and services many of the forces within the organizations often compete with each other, which can cause implementation problems. For some municipalities, it may mean that the management of municipal forests is undermined. Therefore there is a need for an increased local and national attention due to the resident’s collective possession.

The study's overall purpose is to identify and describe strategies for management of municipal forests. An additional purpose is to understand how work is organized, which the goals are and how strategies can be developed or improved. The study has been made in the following municipalities: Växjö, Uddevalla, Sollentuna, Sandviken and Piteå.

Since the literature background is considered low the qualitative method of grounded theory is used. Data has been collected through interviews with people at different hierarchical levels in the five different municipalities. The theory is based on empirical data, which is used to generate new theory. An important approach to the method is that the initial work, as far as possible, should be unbiased. Therefore the literature review and established theories are placed in the latter section of the study. The grounded theory differs from other methods, which are usually based on established theory and then empirically tested.

The results show that the strategy of municipal organizations differs and there are shortcomings in the strategy of several municipalities. Objectives, strategic development, objective compliance, monitoring and management, functions of the organization are the core categories that were developed for identifying and describing the strategies of the municipalities.

The results show that the objectives of municipal forest differ between managers, senior officials and politicians. Two of the municipalities have formally enrolled forest policies where there are comprehensive approaches to municipal forests. Senior officials and politicians were not aware of the forest policies that form the basis for operational decisions made in the daily work of forest management. Two of the municipalities have forest policies, but they were not formally enrolled. One of the municipalities did not have any long-term and overall goals and strategies. Officials in the forestry administrations make the operational and strategic decisions. The result shows that communication and feedback between the management of municipal forests and other municipal areas is low. It is the managers of the municipal forests that formulate objectives and conduct the work.

The study indicates that there is a need for common and clear guidance on goals and strategies for the maintenance of municipal forests. To improve and develop parts within the strategy coordinated field trips for managers, senior officials and politicians are needed. Networking between various municipalities is recommended for instance, to give unity, learning and knowledge in organizations.