Home About Browse Search
Svenska


Hamberg, Maria, 2012. Färgen och landskapsarkitekturen : färgsättningens betydelse för den gestaltande landskapsarkitekten. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Dept. of Urban and Rural Development

[img]
Preview
PDF
11MB

Abstract

I gained my interest for color during my years at the landscape architect program. I felt that you as a student in design courses constantly were faced with the problems of coloration. A subject that I perceived to be difficult, especially for us students that lacked the experiences from how a project on the drawing board turns out when it finally is built. As a professional landscape architect you there have a greater experience but I wondered how much awareness about color you actually have as a professional. How does one think about coloration and how can you use color as a formative tool? And how does color truly affect us humans? Does color have significance for the experience of landscape architecture?
The object with this project is to illustrate color and it’s place in landscape architecture. My goal is to raise the awareness for the relationship between color and the experience of the urban surroundings.
To fulfill these objectives the project is based on three key issues:
- How do you compose a good coloration?
- Which is the role of coloration for the professional landscape architect
in their designing work?
- How does a changed coloration of a place change the experience of it?
Part one – Background study
The first part of the project consists of a theoretical study. Through literature the answer to the question how, in basic means, we humans are affected by the perception of color. The main source for this study is Fridell Anter & Enbergs book Utvändig färgsättning (1997). The reason behind that choice is the orientation it has towards the experience of color in urban environments that other literature was lacking.
Part two – Meeting with three landscape architects
In part two the question “which is the role of coloration for the professional landscape architect in their designing work?” is answered through interviews with three now professional landscape architects. Based on their projects three landscape architects where chosen; Åsa Drougge, Thorbjörn Andersson and Veronika Borg. Interviews where held with one and each of them about how they have used color in the selected project and how they looked upon color in their work in general. How they found the attitude towards color in the professional field where also discussed.
Part three – Coloration of the Bysis plaza, Stockholm.
In part three the Bysis plaza in Stockholm was selected as the place to through coloration explored the issue, “how does a changed coloration of a place change the experience of it?”
Through photomontage in Photoshop the plazas current coloration were changed in three different ways that was chosen based on the result of the conclusions from the interviews in part 2. Perceived NCS-colors (explained in the background study) where measured out from the different colorations in order to find out the actual color tones. An analysis was performed of how the different coloration was perceived and the result was connected back to the NCS-colors and the theories that the background study showed.
Part four – My own coloration
In the fourth part the focus was on applying the result that had emerged during the project. Theories and ideas on how you compose a good coloration is concluded in a check-list. In order to get to try the theories a coloration through photomontage was made of the Luma park in Stockholm. Afterwards the check-list was revised.

,

Intresset för ämnet färg väcktes under mina år på landskapsarkitektutbildningen. Jag upplevde att man som student ständigt ställdes inför frågan om färgsättning i våra gestaltande kurser. Ett ämne som jag dessutom uppfattade som svårt, speciellt för oss studenter som saknade erfarenheten av hur ett projekt på en ritning upplevs när det väl är byggt. Som yrkesverksam landskapsarkitekt har man där en större erfarenhet men jag undrade även hur stor medvetenheten kring färg man har Hur tänker man inom landskapsarkitektyrket kring färgsättning och hur kan man använda färgsättning som ett gestaltande verktyg? Och hur påverkar egentligen färgen sen oss människor? Har den någon betydelse för upplevelsen av landskapsarkitekturen?
Syftet med det här arbetet i stort är att lyfta frågan kring färgsättning och dess plats i landskapsarkitekturen. Arbetet ska medvetandegöra användningen av färg som ett av yrkets gestaltande verktyg i skapandet av urbana miljöer och visa på hur den kan påverka upplevelsen av dessa, detta genom att besvara ställda huvudfrågor.
Arbetet är uppbyggt kring och besvarar tre huvudfrågor. Dessa är:
-Hur gör man en bra färgsättning?
-Vilken roll spelar färgsättning för den gestaltande landskapsarkitekten?
-Hur påverkas upplevelsen av en plats med ändrad färgsättning?
Del ett – Förstudie
Den första delen av arbetet består av en teoretisk förstudie. Genom litteraturstudier söktes svaret på frågan hur, i grundläggande drag, vi människor påverkas av upplevelsen av färg. Den huvudsakliga källan till förstudien blev Fridell Anter & Enbergs bok Utvändig färgsättning (1997). Detta med anledning av dess inriktning på färgupplevelse i urban miljö som övrig funnen litteratur saknade.
Del två – Samtal med tre landskapsarkitekter
I del två besvaras frågan vilken roll färgsättning spelar för den gestaltande landskapsarkitekten genom samtal med nu yrkesverksamma landskapsarkitekter. Utifrån deras projekt valdes dessa tre landskapsarkitekter ut; Åsa Drougge, Thorbjörn Andersson och Veronika Borg. Med var och en av dem fördes samtal om hur de arbetat och sett på färg i det utvalda projektet samt hur de såg på färg i sitt gestaltande i stort. Hur de ansåg att synen var inom branschen diskuterades också.
Del tre – Färggestaltning av Bysistorget, Stockholm
I del tre valdes Bysistorget i Stockholm ut för att genom färggestaltning undersöka forskningsfrågan; Hur påverkas upplevelsen av en plats med ändrad färgsättning? Genom fotomontage i Photoshop förändrades platsens befintliga färgsättning på tre olika sätt som valdes ut med anledning av det som framkom i slutsatserna från samtalen. Uppfattade NCS-färger (förklaras i förstudien) togs sedan ut för de olika färgsättningarna för att utröna vad de hade för faktiska färgtoner. En analys av hur de olika färgsättningarna upplevdes gjordes sedan och detta diskuteras med NCS-färgerna och teorierna som framkom i förstudien.
Del fyra – Min egen färggestaltning
I del fyra låg fokus på att tillämpa det som under arbetet kommit fram. Här sammanfattades teorier och idéer om hur man gör en bra färgsättning i en allmän checklista. För att pröva denna checklista gjordes en färggestaltning genom fotomontage av Lumaparken i Stockholm. Efter den färgsättningen uppkom nya insikter och checklistan; hur gör man en bra färgsättning?

Main title:Färgen och landskapsarkitekturen
Subtitle:färgsättningens betydelse för den gestaltande landskapsarkitekten
Authors:Hamberg, Maria
Supervisor:Åkerblom, Petter
Examiner:Dahlman, Ylva
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2012
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:NY004 Landscape Architecture Programme, Ultuna 300 HEC
Department:(NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development
(LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development
Keywords:färg, färgsättning, gestaltning, urban miljö, stadsrum, NCS
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1270
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1270
Subjects:Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:26 Jun 2012 12:36
Metadata Last Modified:26 Jun 2012 12:36

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits