Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Botanically diverse pastures are commonly used in New Zealand to reduce the ruminant environmental impact by reducing the methane production from the rumen digestion. In order to evaluate the effects diverse pasture species have on the milk fatty acid profile seventy-two lactating Friesian-Jersey crossbred dairy cows were used in a randomised block design with two replicates of six treatments. Six different pasture mixtures were fed at a daily allowance of approximately 15 kg DM/cow/day. The mixtures were categorised as either a simple or a diverse pasture. The simple mixtures all contained white clover with the addition of either a standard diploid perennial ryegrass (RG), a diploid high sugar ryegrass (HS) or tall fescue (TF). The three diverse mixtures included each of the simple mixtures with the addition of either chicory, plantain, prairie grass and red clover (RGD), chicory, plantain and big trefoil (HSD), or chicory, plantain, prairie grass and lucerne (TFD). Milk samples were collected and the fatty acid profile was analysed using Fatty Acids Methyl Esters (FAME) analysis. The proportion (g/100g of milk fat fatty acids) of linoleic and linolenic acid increased while the proportion of cis-9, trans-11 C18:2 (CLA) decreased in milk from cows grazing the diverse pastures compared to cows fed the simple pastures. These changes were probably associated with a shift in the rumen microbial population or rumen metabolic routes caused by several secondary metabolites present in some plants, e.g. herbs and legumes. As a consequence the lipolysis and biohydrogenation decreased, resulting in an increased rumen outflow of linoleic and linolenic acid. These assumptions are based on the reported effects of secondary metabolites on rumen methanogenesis. The results of this study suggest that it is possible to change the milk fatty acid profile through inclusion of diverse plant species in the pastures which provides opportunities to change the fatty acid composition to become more beneficial from a human health perspective.

Betesmarker bestående av varierande betesväxter används runt om i Nya Zeeland för att minska idisslarnas miljöpåverkan genom att minska metanproduktionen från vommen. För att utvärdera effekten dessa varierande betesväxter har på mjölkens fettsyrasammansättning användes 72 lakterande mjölkkor av en korsning av raserna nya zeeländsk Holstein-Friesian och Jersey i en studie med randomiserad block design med två repetitioner av sex behandlingar. I försöket användes sex olika blandningar av betesväxter och betestillgången var ungefär 15 kg TS/ko/dag. Blandningarna kategoriserades som antingen enkla eller mångfaldiga beten. De enkla betesblandningarna innehöll alla vitklöver med tillsatsen av antingen vanligt engelskt rajgräs (RG), engelsk rajgräs med hög sockerhalt (HS), eller rörsvingel (TF). De tre mångfaldiga blandningarna innehöll en av de enkla blandningarna med tillskottet av antingen cikoria, groblad, präriegräs och rödklöver (RGD), cikoria, groblad och stor käringtand (HSD), eller cikoria, groblad, präriegräs och lusern (TFD). Mjölkprover insamlades och mjölkens fettsyraprofil analyserades med hjälp av fettsyrametylesteranalys (FAME). Andelen (g/100g av totala fettsyror) linol- och linolensyra ökade medan andelen cis-9, trans-11 C18:2 (CLA) minskade i mjölk från kor som gick på de mångfaldiga betesmarkerna. Förändringarna i mjölksammansättningen berodde antagligen på en förändring bland mikrobpopulationen eller i de metaboliska vägarna i vommen orsakat av sekundära metaboliter som finns i vissa växter, t.ex. baljväxter och örter. Som följd minskade lipolysen och biohydrogeneringen i vommen med ett ökat utflöde av linol- och linolensyra som följd. Dessa antaganden är baserade på de bevisade effekter som sekundära metaboliter i vissa växter har på vommens metanproduktion. De resultat som presenterats i den här studien indikerar att det är möjligt att ändra mjölkens fettsyraprofil genom att inkludera mer mångfaldiga växtarter i betesvallen. Detta ger möjligheter att förändra mjölkens fettsyrasammansättning så att den blir mer hälsosam för mänsklig konsumtion.