Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

As we travel more and more by train it becomes increasingly important
that the time we spend traveling, is of great quality. This has been the foundation of this master thesis and has shaped the outcome of it. The traveling experience, that is, the experience of the landscape that flashes by outside the train window, is an important aspect in railway planning and an aspect that should be taken into greater consideration. The purpose of this master thesis has been to examine how to compose or improve the travel experience for an already planned high speed railway and how the travel experience can be combined with other aspects, which have claims on the landscape. This thesis is based on a literature study and a case study of Ostlänken.
The work describes Ostlänken, a planned high speed railway in Sweden between Järna and Linköping, with top speeds at 300-320 kilometers per hour. The railway is part of the larger Götalandsbanan,
between Stockholm and Gothenburg, where a journey between
these cities should take 2 hours and 15 minutes to compare with today’s minimum of three hours, depending on the number of stops.
It also shows how other countries have built their high speed railways and what their goals have been. The work describes the travel experience, what it is, how it can be built up and how it affects
the train passengers. The study also examines other claims on the landscape, like agriculture and recreation, and the effects the high speed railway will have on them. The different claims that are examined are agriculture, forestry, infrastructure, cultural
landscapes, the image of the landscape, development, recreation
and landscape ecology. The effects on the image of the landscape are the most evident, since it is sensitive to changes. The railways stiff framework cuts through and transforms a hilly landscape and can with its large scale construction dominate a small-scale landscape, but if the railway is added with care, it can be a positive addition to the landscape, an identity creator. The railway symbolizes a movement opportunity and a connection to the surrounding world, and also to the human development and technological improvements. A high speed railway leaves traces in the landscape but at the same time it becomes part of the landscape
and its history.
A good travel experience has many advantages. It´s a way to show the landscapes character that can communicate to the traveler where it is. It can make us relaxed and at ease after a stressful day at work. It can make a long and tedious journey interesting. It has been shown that good environments can have a positive effect on stress recovery. Studies have shown that people recover faster from stress in nature like environments and when listening to sound of the nature, for example birds singing. The travel experience
is also an important medium where we can experience the Swedish nature, maybe one of the more prominent mediums since we spend more and more time traveling on train. The travel experience is also a way to show the traveler where they are positioned
(where they currently are, in relation to where they are going), which is an important factor for the journey to feel safe. To be able to take the travel experience into consideration in the planning process, there has to be tools to work with. This work has developed methods for analyzing the travel experience for an existing or planned high speed railway, and how to improve it. One method, called movement analysis, was developed during 2010 with Mikael Ohlsson in 2010. The analysis has been further developed
and this work shows its area of use. The method analyzes the landscapes spatial forms from an axis, in this case the railway. The spatial formations can then be compared to the speed in which the viewer moves through the landscape and a conclusion of how the spaces will be perceived can be made, if the viewer will be able to experience them at all. The method shows how the landscape
varies and how and where you can change it to enhance the travel experience. The method I usable when you need an understanding
of how the landscape changes and how it is experienced when people travel through it, but it doesn’t explain if we find the landscape beautiful, exiting or dull. A more detailed example of how the travel experience, for a specific spot, can be enhanced was also added. The analysis for Ostlänken showed that the travel experience had a variation but also included long monotonous stretches where the railway passes through dense forests. To experience an object is not only about if the eye is able to see it, but the following cognitive process is of importance. According
to Varming and the Swedish Transport Administration we need about 4 second to be able to perceive an object. If we want to reflect about it before we register something new it takes 20 seconds
and we need about one minute to rest our eye on an object or landscape feature. When we travel in higher speeds it becomes more and more difficult to discern object that are close to the train, since we travel to fast to be abler to register it. The object will become a blur, that not only will worsen the travel experience but it can also be an uncomfortable effect. The higher the speed the further away object has to be for us to be able to discern them in a comfortable way. This work has determined how far away from the railway objects has to be for people to be able to perceive and experience them. This is an important factor as it provides a basis for the landscapes spatial requirements, if the landscape is to contribute
to the travel experience. The result shows that an object, for example information signs, has to be at least 1400 meters from the train to be able to be discerned if we look out the window in a right angle. If the angle is smaller, about 45 degrees, the object will be in our field of vision longer and we will be able to discern objects closer to us, about 600 meters away. To be able to understand how it feels to travel with high speed train and to see how other countries have built their railways a study trip to Germany was made. The journey went to Frankfurt and Köln and the area between the two cities. This area was chosen
because it reminds the most of the landscape Ostlänken passes
through. The conclusion from the trip was that in Germany the railway is subordinate to the landscape. They have masked the railway with trees or lowered the ground underneath so that is becomes hidden. Their intention, that the landscape should not be affected visually by the railway, has a negative effect on the travel experience. The travelers will only see trees and bushes that pass in a blur. If the journey can’t offer a good experience it becomes nothing more than transportation from one place to another and the speed and effectiveness of the journey becomes more important
The literature and case study showed that a good travel experience
offers variation, both in what you can see and how you see it. The railways position in the terrain then becomes important for the outcome of the experience. The question of how to adjust the railway to the landscape is linked to the specific situation and the conflict at hand. There are no given answers to how you solve different conflicts, but it is up to the planner’s creativity to find a solution that not only solves conflict but adds additional qualities to the landscape. The case study examined where the high speed railway should be placed in the landscape so that it would minimize
the negative effects, and contribute the most to the travel experience. The place for the case study is situated just north of Norrköping where the open agricultural land meets Bråviken and the fault precipice. The largest problem for the high speed railway
is to adjust it to the landscapes varying topography and at the same time keep within the Transportation Administrations chosen corridor. The stiff construction makes it difficult to integrate it with the landscape. The result was that the railway was placed alongside the already existing infrastructure, to minimize the barrier effect
that all infrastructure have on the landscape. The railway is also elevated to handle the large changes in topography, but most importantly to enhance the travelers experience by revealing the grand views over the treetops.

Då vi reser mer och mer med tåg blir det viktigare och viktigare att den tid vi spenderar på tåget är av kvalitet. Detta har varit grunden för hur arbetet har utformats och utvecklats. Reseupplevelsen, det vill säga upplevelsen av landskapet utanför fönstret under en resa med tåg, är en viktig aspekt som det borde tas större hänsyn till vid planering av järnvägar. Syftet med detta examensarbete
har varit att undersöka hur reseupplevelsen kan byggas upp eller förbättras för en planerad höghastighetsbana och hur reseupplevelsen
kan kombineras med andra faktorer som gör anspråk på landskapet. Arbetet har baserats på litteraturstudie och studie av Ostlänken, både övergripande och i detalj på en specifik plats.
Arbetet går igenom begreppet höghastighetsbana och beskriver Ostlänken, ett järnvägsprojekt i Sverige i form av en ny dubbelspårig
höghastighetsbana med topphastigheter på 300-320 kilometer i timmen. Banan planeras mellan Järna och Linköping men blir också en del av Götalandsbanan mellan Stockholm och Göteborg där en resa mellan de två storstäderna kommer ta två timmar och 15 minuter att jämföra med dagens cirka tre timmar, beroende på antalet stopp.
Arbetet visar hur andra länders höghastighetsbanor ser ut och vad målen med dem har varit. Arbetet går sedan igenom reseupplevelsen,
vad den är, hur den kan byggas upp och hur den kan påverka resenären och tar även upp övriga anspråk som finns på landskapet och vilka effekterna av en höghastighetsbana kan bli på dem. Med anspråk menas olika intressen som utnyttjar och ställer krav på landskapet. De anspråk som tas upp är jordbruk, skogsbruk, landskapsekologi, infrastruktur, rekreation, kulturlandskap,
landskapsbild och bebyggelse. Tydligast blir järnvägens
effekt
på landskapsbilden då den är känslig för tillägg och förändring
av landskapet. Järnvägens stela konstruktion skär sönder ett kuperat landskap och dominerar med sin storskalighet över ett småbrutet landskap. Anpassas järnvägen med försiktighet kan den bli ett positivt inslag till landskapsbilden, en identitetsskapare.
Järnvägen
symboliserar förflyttning och en förbindelse med omvärlden, men också människans utveckling och teknologiska
framsteg. En höghastighetsbana sätter spår i landskapet, men blir också en del av landskapet och dess historia.
En god reseupplevelse har många fördelar. Den visar upp landskapets
karaktär och kan förmedla till resenären var han eller hon befinner sig. Den kan få resenären avstressad och lugn på sin resa hem efter en intensiv arbetsdag. Goda miljöer kan ha en positiv
påverkan på stress. Studier har visat att människor snabbare återhämtar sig från stress i naturlika miljöer och vid lyssnande på naturljud. Reseupplevelsen är också ett viktigt medium där vi kan uppleva den svenska naturen, kanske ett av de främsta. Inte minst visar reseupplevelsen var resenären befinner sig vilket är en viktig aspekt för att en resa ska kännas trygg. För att kunna ta med reseupplevelsen i planeringen måste det finnas verktyg och detta arbete har tagit fram metoder för att analysera en befintlig
eller planerad järnvägssträckning. Metoden, som kallas för förflyttningsanalys,
har utarbetats tillsammans med Mikael Ohlsson under 2010. Analysen har sedan vidareutvecklats och arbetet
visar på dess användningsområde. I en förflyttningsanalys undersöks rörelse genom olika rumsbildningar. Landskapets rum analyseras utifrån en rörelse utmed axel som i det här fallet är järnvägens dragning. Upplevelsen av de förbipasserande rummens
utbredning påverkas av betraktarens förflyttning och hastighet.
Det resulterar i en schematisk bild av hur snabbt rummen passerar förbi och huruvida man har möjlighet att uppfatta dem. Det visar också på hur landskapet varierar och hur och var man kan påverka det för en bättre reseupplevelse. Metoden är utvecklad för att användas när det behövs en förståelse kring hur landskapet
förändras
och hur landskapet upplevs när en person rör sig genom det. Metoden förklarar inte hur vi känslomässigt upplever landskapet,
om vi tycker det är vackert, spännande eller tråkigt, utan om vi kan uppleva det och hur det varierar. För att förtydliga hur detta kan gå till gjordes en studie av Ostlänken. Analyserna över Ostlänken visade att sträckan hade en varierande reseupplevelse
som dock hade långa monotona sträckor där banan går genom tät skog. Litteraturstudien och detaljstudien visar, att en god reseupplevelse erbjuder variation, både i vad vi ser och hur vi ser det och banans läge i terrängen får då betydelse för hur reseupplevelsen blir. Hur järnvägen skall anpassas till landskapet är sedan en situationsfråga
som är beroende av en mängd olika faktorer. Det finns inga givna svar på hur olika konflikter i landskapet ska lösas, utan det är planerares kreativitet att inte bara lösa konflikterna utan även tillföra ytterligare kvaliteter till landskapet.
Att uppleva och uppfatta ett objekt handlar inte bara om att ögat ska se det utan även den efterföljande kognitiva processen. Enligt
Varming och Trafikverket så behöver vi se ett objekt eller ett landskap under cirka fyra sekunder för att vi ska hinna uppleva det. Trafikverket menar också att att eflektera över något innan man registrerar något nytt tar 20 sekunder och för att vila ögonen behöver man ca 1 minut. Då resenären färdas i höga hastigheter blir det avsevärt svårare att se det som befinner sig nära tåget då det passerar för snabbt för att vi ska hinna registrera det. Objekten
skapar ett flimmer som inte bara försämrar reseupplevelsen utan som även kan upplevas som obehagligt. Ju högre hastighet vi färdas i, desto längre bort behöver objekt befinna sig för att vi ska fhinna uppfatta dem. Arbetet visar därför också på hur långt bort från tåget objekt måste befinna sig för att en resenär skall kunna uppleva dem. Denna aspekt blir viktig då det ger en grund till hur stora landskapets rumsbildningar behöver vara för att kunna bidra till en positiv reseupplevelse. Resultatet visar att objekt, som till exempel en informationsskylt, måste befinna sig minst 1400 meter från tåget för att kunna upplevas och läsas om vi tittar genom fönstret i en rät vinkel. Tittar vi snett ut i en vinkel av 45 grader befinner sig objekten i vårt synfält under längre tid och vi kan därför uppleva objekt som befinner sig på ungefär 600 meters avstånd.
För att själv uppleva hur det är att resa med höghastighetståg och för att se hur andra länder planerar sina höghastighetsbanor gjordes en studieresa. Resan gick till Tyskland där det finns områden
som liknar det landskap som finns längs med Ostlänken. Av resan i Tyskland dras slutsatsen att deras bana i stor utsträckning underordnar sig landskapet. Man har som intention att banan skall ha så liten inverkan på landskapet som möjligt, både visuellt och bullermässigt. Detta får effekten att resenärerna får en mindre
positiv resa. Kan resan inte erbjuda en god reseupplevelse som i sin tur kan minska stress och göra resan till något mer än en transportsträcka blir det ytterligare viktigt att tågresan är effektiv och snabb, att den håller sina tider och att det är lätt att ta sig till och från stationerna.
I detaljstudien undersöktes var i landskapet banan skulle dras för att göra minst åverkan på de övriga anspråken men också hur reseupplevelsen kunde förbättras. Platsen för detaljstudien ligger norr om Norrköping där det öppna slättlandskapet möter Kolmårdenbranten och Bråviken. Det största problemet för järnvägen
är att anpassas till de stora nivåskillnaderna och samtidigt hålla sig inom Trafikverkets korridor och till järnvägens specifikationer.
Dess stela konstruktion gör det svårt att anpassa den till landskapets varierande topografi. Resultatet blev att banan går nära existerande infrastruktur för att minska barriärpåverkan och dess effekter på landskapet. Banan går upphöjd en stor del av sträckan, dels för att handskas med de stora skillnaderna i nivå men också för att skapa möjligheter för resenärerna uppleva det storskaliga och öppna landskapet ovanför trädtopparna.