Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hästen levde från början i det fria och människan tog den första kontakten för köttets skull. Innan hästen domesticerades levde den som gräsätare på stäppen i flock med andra hästar. Det är långt ifrån hur dagens hästhållning ser ut. Därför krävs det att hästens grundläggande behov tillgodoses. Detta ställer också krav på att stallets miljö tillgodoser hästarnas behov.
Syftet med denna studie var att utvärdera halmpellets med avseende på ekonomisk lönsamhet och hästarnas välbefinnande.
Studiens frågeställningar var: Är halmpellets ekonomiskt lönsamt som strömaterial jämfört med kutterspån? Hur påverkas ammoniakavgången från de olika strömaterialen? Finns det några skillnader i hästens liggbeteende på en bädd av halmpellets jämfört med en kutterspånsbädd?
Studiens hypoteser var: Halmpellets blir mer lönsamt med hänsyn till gödsel, strömängd och arbetstid. Halmpellets ger en lägre ammoniakavgång jämfört med kutterspån.
Studien utfördes i Norra stallet på Ridskolan Strömsholm och inleddes med en förstudie. Bäddar anlades i 14 boxar, varav sju boxar med halmpellets och sju boxar med kutterspån. Gödselvolym, ströåtgång samt arbetstiden för både förmiddags- och eftermiddagsmockning dokumenterades vid varje mockningstillfälle i sex veckors tid. Det gjordes två ammoniakmätningar under sexveckorsperioden, en mätning efter tre veckor och en efter sex veckor. Parallellt med mockningsstudien gjordes en liggstudie i Röda stallet. Fyra hästar ingick i cross–over studien, så varje häst stod på båda strömaterialen. Hästarna filmades nattetid för att se eventuella skillnader i liggbeteende. Resultaten bearbetades statistiskt i SigmaStat, där en variansanalys (ANOVA) gjordes för att se om grupperna var signifikant skilt avseende ammoniakhalt. Gödselvolym, påfyllning av strö, arbetstid och liggbeteende jämfördes med en rangordningsanalys, Mann-Whitney Rank Sum.
Halmpellets gav en signifikant lägre gödselmängd än kutterspån. Boxarna med kutterspån hade en signifikant lägre ströåtgång (kg strö per box och dag) än boxarna med halmpellets, vilket på grund av högt inköpspris ledde till en hög strökostnad för halmpelletsen. Arbetstiden var kortare för halmpellets än för kutterspån. Det fanns ingen signifikant skillnad avseende ammoniakavgång och liggbeteende mellan de två strömaterialen.
Under rådande omständigheter för denna studie var halmpellets inte ekonomiskt lönsamt. Detta berodde på det förhållandevis höga inköpspris som råder på marknaden idag. I ett framtida perspektiv kan ökad produktion och tillgänglighet leda till ett lägra pris. Halmpellets har dock en mängd fördelar; kortare arbetstid, mindre gödselmängd samt att det är lättarbetat. En viktig fördel är att det i längden kan spara på personalen ur ergonomisk synvinkel. Ingen skillnad avseende ammoniakavgång och liggbeteende mellan de två strömaterialen kunde påvisas. Slutsatsen är att halmpellets är ett intressant och lovande strömaterial för framtiden framförallt ur ett miljöperspektiv både för arbetsmiljön och för åkerns kretslopp.
5
Båda studiens hypoteser ”Halmpellets blir mer lönsamt med hänsyn till gödsel, strömängd och arbetstid.” samt ” Halmpellets ger en lägre ammoniakavgång jämfört med kutterspån.” förkastades.