Home About Browse Search
Svenska


Bilfeldt, Johanna, 2012. “en del av mitt hjärta” - askgravlunden : ett undersökande arbete med utgångspunkt i efterlevandes behov och ett gestaltningsförslag för Flädie kyrkogård . Second cycle, A2E. Alnarp: SLU, Landscape Architecture (until 121231)

[img]
Preview
PDF
137MB

Abstract

I Sverige dör årligen cirka 90 000 människor och kring varje avliden berörs ofta många människor. Att förlora någon man tycker om kan vara oerhört smärtsamt och anses vara en av de mest stressfyllda händelserna i en människas liv.
I flera tidigare studier har det framkommit att de efterlevande gärna söker sig till begravningsplatsen och att besöket vid graven kan hjälpa dem att ta sig igenom sorgen. Men det är inte enbart besöket i sig som har stor betydelse, även begravningsplatsens utformning kan spela stor roll i sorgeprocessen. Landskapsarkitekten Inger Berglund menar att utformningen antingen kan försvåra eller underlätta för de efterlevande i sorgearbetet. När jag fick uppgiften att utforma en askgravlund för Flädie kyrkogård ville jag undersöka detta vidare. Hur askgravlunden bör utformas för att stödja de efterlevande i sorgeprocessen blev därför en av många frågor som jag har undersökt i mitt examensarbete inom landskapsarkitektur.
Enligt definitionen är askgravlunden ett kollektivt gravskick och askan efter den avlidne grävs ner i ett gemensamt gravområde. Någon markering av den exakta gravplatsen förekommer inte, men på en gemensam gravvård kan en skylt med den avlidnes namn sättas upp. Om de efterlevande vill, har de rätt att närvara vid gravsättningen. Det är kyrkogårdsförvaltningen som ansvarar för skötseln av askgravlunden och de efterlevande får bidra med smyckning i form av snittblommor och ljus på gemensamma smyckningsplatser.
Genom litteraturstudier, intervjuer och observationer på nitton olika begravningsplatser har jag i mitt arbete undersökt sorgeprocessen, begravningsplatsens betydelse för de efterlevande, varför de efterlevande besöker begravningsplatsen samt vad de gör där. Utifrån denna undersökning har jag sedan identifierat ett antal behov som de efterlevande kan ha och som bör tillgodoses i askgravlunden. Med skisser och fotografier ger jag i arbetet även exempel på hur de efterlevandes behov kan tillgodoses i askgravlundens utformning.
Resultatet från min undersökning visar att många av de efterlevande söker sig till begravningsplatsen och askgravlunden för att känna närhet och upprätthålla relationen till den avlidne personen. För vissa innebär detta att de har ett behov att återvända till platsen där askan efter den avlidne gravsattes. För andra räcker det med att i tanken möta personen som gått bort när de besöker askgravlunden. Att bara sitta stilla och tänka kan dock vara svårt för många. Att det finns något för de efterlevande att fästa sin blick vid eller pyssla med när de befinner sig i askgravlunden kan hjälpa dem att föra sina tankar i rätt riktning.
Att askgravlunden placeras och utformas så att de efterlevande får möjlighet att känna frid och trygghet är också en viktig förutsättning för att de ska kunna slappna av och minnas den avlidne. För att skapa en fridfull askgravlund är det bland annat viktigt att eftersträva tystnad. Störande ljud, som till exempel biltrafik, bör utestängas. Porlande vatten eller ljudinstallationer är exempel på element som till viss del kan maskera oljud.
Undersökningen har också visat att sorgen ofta upplevs som mycket privat. För att de efterlevande ska känna att de kan vara öppna med sin sorg, utan att störas av andra besökare, behövs avskilda sittplatser i askgravlunden. Samtidigt bör de sörjande ges möjlighet att sitta och samtala tillsammans med andra om de vill. Att få prata om det som har hänt kan nämligen vara läkande.
Vidare visar undersökningen att många efterlevande känner ett behov av att få fortsätta att rå om samt hedra den avlidne. Detta kan yttra sig i att de gärna smyckar i askgravlunden. Smyckningen kan också vara ett sätt att rena sitt dåliga samvete. Det de inte hann säga eller göra för personen i livet tar många igen vid graven. I de flesta askgravlundar får de efterlevande endast smycka med snittblommor och ljus. Under arbetets gång, samt under mitt tidigare arbete som kyrkogårdsvaktmästare, har jag flera gånger observerat att efterlevande gärna smyckar med andra föremål, till exempel stenar, prydnadshjärtan, änglar och mjukisdjur. Att många bryter mot föreskrifterna tyder på att de har ett behov att smycka med andra mer beständiga föremål än snittblommor och ljus. För att tillgodose de efterlevandes behov föreslår jag att kyrkogårdsförvaltningen bör överväga att tillåta även dessa föremål. Då en blandning av alla möjliga föremål kan medföra att askgravlunden känns rörig och skräpig är det viktigt att formgivaren redan i gestaltningsprocessen får möjlighet att fundera på hur de olika föremålen kan ta plats i askgravlunden. I mitt arbete ges exempel på hur de olika smyckningsplatserna för blommor, ljus och andra föremål kan utformas.
Sist, men inte minst, är det viktigt att begravningsplatsen och askgravlunden utformas så att alla människor har möjlighet att besöka den. Att askgravlunden är tillgänglig är en viktig förutsättning för att tillgodose de efterlevandes behov. Det finns numera också en lag som säger att alla allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader, till exempel begravningsplatser, ska vara tillgängliga och användbara för alla människor. På i stort sätt alla de begravningsplatser som jag har besökt under arbetets gång fann jag en eller flera brister i tillgängligheten. Detta resulterade i att jag noterade ett antal olika faktorer som är viktiga att ta hänsyn till för att göra askgravlunden tillgänglig för så många som möjligt. I arbetet berör jag bland annat askgravlundens placering, smyckningsplatsen, den gemensamma gravvården och redskapsplatsernas utförande.
För att underlätta för formgivaren och de kyrkogårdsförvaltningar som ska utforma en askgravlund har jag sammanfattat resultatet från min undersökning och askgravlundens föreskrifter i ett antal designprinciper. Designprinciperna ger råd och tips kring vad som är viktigt tänka på samt ta hänsyn till för att askgravlundens utformning ska underlätta för de efterlevande i sorgeprocessen. Designprinciperna har delats in i fem olika kategorier: regler för gravsättning i askgravlunden, rummets placering, rummets form, rummets inredning och smyckningen.
I slutet av arbetet utgår jag från designprinciperna och presenterar ett gestaltningsförslag för askgravlunden på Flädie kyrkogård i Bjärreds församling i Skåne. Eftersom mitt examensarbete ingår i Moviums projekt ”Miljöaspekter på kyrkogårdsverksamhet” har jag i gestaltningsförslaget även tagit hänsyn till miljöaspekten i materialval och i den framtida skötseln.

Main title:“en del av mitt hjärta” - askgravlunden
Subtitle:ett undersökande arbete med utgångspunkt i efterlevandes behov och ett gestaltningsförslag för Flädie kyrkogård
Authors:Bilfeldt, Johanna
Supervisor:Jallow, Sabina and Svensson, Karin
Examiner:Bergsjö, Ann
Series:Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2012
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:LARKA Landscape Architecture - Master's Programme, Alnarp (admitted before July 1, 2007) 300 HEC
Department:(LTJ, LTV) > Landscape Architecture (until 121231)
Keywords:askgravlund, begravningsplats, kyrkogård, gravskick, sorgeprocess, efterlevande, kyrkogårdsarkitektur, landskapsarkitektur, designprinciper, gestaltning, tillgänglighet, Flädie, Bjärreds församling
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-979
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-979
Subjects:Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:02 Apr 2012 06:28
Metadata Last Modified:20 Apr 2012 14:25

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits