Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Änget är en miljö skapad av människan under flera tusen år av hävd. Detta har gjort änget till en artrik plats där många konkurrenssvaga växter men även rödlistade arter har hittat ett habitat att leva i. Ända sedan tiden runt Kristi födelse när djuren började stallas in på vintern på grund av att klimatet blev kärvare har ängen slåttrats för att få foder till djuren. När sedan jordbruket rationaliserades med vallodlingar, konstgödsel och maskiner försvann ängets funktion och därmed också många av landets ängen.

På Gotland tog det längre tid än i övriga landet innan ängena odlades upp detta tack vare att myrarna dikades ut för uppodling men även på grund av gotlänningens lynne. Arbetet skulle ske enligt gammal sed och tradition och ängena hävdades som det alltid gjorts. Utvecklingen har dock gått framåt och ängsarealen har sjunkit från 35 000 hektar under 1800-talet till 377 hektar i en inventering gjord 2002-2004.

Inom ängshävden är det ett generationsskifte på gång och de som varit med och hävdat änget då det var en del av jordbruket håller på att försvinna. En viktig fråga är om de som idag hävdar ängena gör detta för att det är en kulturhistorisk miljö eller om det är för att få pengar till föreningen. Jag har därför valt att göra en studie av två utvalda gotländska slåtterängen med olika förvaltningsformer utifrån skötsel-, aktörs- och finansieringsperspektiv för att utöka min förståelse mellan dessa aspekter.
Genom denna studie har jag sökt svar på följande frågor:

- Vilka aktörer finns inom ängsskötseln och varför är det just dessa aktörer som har tagit på sig skötseln?
- Vilka skötselmetoder används och hur kan olika skötselmetoder påverka änget?
- Finns det något samband mellan finansiering och skötseln av ängena?

Det som idag till största delen styr vilka skötselmetoder som används i änget är de regler som är förknippade med miljöersättningen. Miljöersättning är en ersättning som till 50 % är EU finansierade och 50 % nationella medel. När miljöersättning utgår förbinder sig de skötselansvariga att sköta änget utifrån fastställda regler som gäller för alla ängen i hela landet. Vissa moment är väldigt styrda så som exempelvis slåttern medan andra inte är styrda alls så som exempelvis fagning. Det finns skötselmoment som ger extra bidrag som exempelvis efterbete och klappning (hamling) av träd.

Att det är svårt att få folk att ställa upp på ängshävd idag är en återkommande kommentar och det gäller framförallt den yngre generationen. Detta stämmer bra överrens med en utredning som gjorts om ideellt arbete. Den visar att med stigande ålder engagerar vi oss mer och mer ideellt.

Skötselmetoderna är till stor del styrda av miljöersättningen. Det är dock inte alltid reglerna följs och detta kan, på kort tid, ha förödande konsekvenser på växt och djurlivet. Även om de regler gälland tider och skötselmetoder som är uppsatta följs så kan det påverka växt och djurlivet negativt. Som skötselansvarig för ett änge gäller det att veta om det finns speciella växter eller djur i området och vad dessa kräver för att kunna föröka sig. I vissa fall går uppgifterna isär om vad som är lämpligt i ängsskötseln. Ett sådant exempel är efterbete.

Tradition är viktigt inom ängshävden. Om kunskapen om varför och hur änget skall hävdas försvinner kommer mycket av den flora och fauna vi har i ängena idag att gå förlorad!