Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Abstract/////
Parks and green spaces are important to a lot of people today. Are these parks made for us all? Is it possible for a person with a sight disability to explore and take part in all the things these places have to offer? They can probably take in some, but I think there are more effective ways of planning for the blind and sight disabled allowing them to explore using their tactile senses.

The environment is vital for children’s development. Children need to have contact with other people and objects to develop sensory, motor and intellectual functions or skills. This can be achieved by designing an environment with many features that can be touched and observed. Before we are born our tactile sense has already been partly developed. This continues to develop as we get older. That is what makes it possible for a human being to perceive contiguity. We have a larger number of sensory organs in our palms and around our face which means that we more easily can feel contiguity here, compared to other parts of the body.

All our senses work together to form a total impression. Since the blind and sight disabled can not use their eyes to see, the other sense, for example the tactile sense, is ever more vital. Contiguity is important for human beings development and the nervous system tends to become unbalanced without tactile stimulation. The stimulation from tactile contiguity can be positive or negative in a park focused for blind and sight disabled children. The children can experience the different textures by touching plants, trees and other materials. It is very important to think about the fact that everyone experiences this kind of contiguity different. When the human skin is being touched the body’s awareness will also enhance.

Before a park is being built it is important to plan for the needs of the target group. For example a park for sight-disabled and blind children needs distinctness and safety. To be able to find other needs for these children some parallels to Healing Gardens are being drawn.

The purpose of this thesis is to explore what an experience-park would look like when the focus is to entertain the tactile senses for the sight disabled and blind. This is being done by compiling different materials that have been used in existing playgrounds. The compilation of plants and trees is made by the multiple features of the species where most are connected to the tactile sense in different ways. There are some plants, but mostly materials, that add a more varied experience even during the winter, when most of the plants have lost their tactile features as leafs or flowers. These materials have the same tactile features all year round which contribute to the extension in time of use of the park. The results show that there are many different materials, plants and trees that can be used in an experience-park which are satisfying for the tactile sense. Having said this, these parks can be enjoyed by all of us, especially children and the sight disabled.//////////////////////////////////////////////////
Sammanfattning/////
Det talas allt oftare om att grönytor och parker är viktiga för människan. Är dessa gröna oaser till för oss alla? Kan en synskadad person ta till sig alla de upplevelser som finns i dessa parker? De kan säkert ta till sig mycket, men jag tror att det skulle kunna planeras parker som lämpar sig bättre för de synskadades behov och som de kan uppleva främst genom att använda känselsinnet.

Miljön är avgörande för barns utveckling. Barn behöver kontakt med människor och föremål för att utveckla sensoriska, motoriska och intellektuella funktioner. Detta kan tillfredställas genom att gestalta en miljö full av inslag som går att känna och titta på. Känselsinnet finns till viss del utvecklat hos barn redan innan födseln men växer under levnadstiden och gör det möjligt för människan att känna beröring. I handflatorna och ansiktet finns en extra stor mängd sinnesorgan för känselintryck vilket betyder att människan på dessa områden lättare uppfattar känselintryck än på andra delar av kroppen.

Alla våra sinnen samverkar, men då synskadade inte kan använda synen spelar de andra sinnena, däribland känseln, en desto vitalare roll. Beröring är alltså viktigt för människans utveckling och nervsystemet tenderar att bli obalanserat utan taktil stimulering. I en upplevelsepark för synskadade barn kan stimuleringen ske i antingen positiv eller negativ bemärkelse genom beröring av olika växter och material. Det är viktigt att tänka på just detta; att människan upplever beröring individuellt samt att en sådan park kan tänkas innehålla material som både upplevs som behagliga att ta på samt mindre behagliga, stickiga, blöta eller sträva. När huden hos en människa berörs ökar dessutom kroppsmedvetenheten.

Det som är viktigt att tänka på innan en park utformas är vilka krav som målgruppen ställer på platsen, samt vilka behov som finns. Exempelvis ställer en park för synskadade barn vissa krav på tydlighet och säkerhet. För att kunna ta reda på andra förekommande behov dras dessutom vissa paralleller till befintliga sinnesträdgårdar.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur en upplevelsepark för synskadade barn, där känseln spelar en viktig roll, skulle kunna se ut, genom att sammanställa material som använts i befintliga lekparker. Växtsammanställningen sker utifrån olika egenskaper där de flesta på något sätt tillfredställer känselsinnet. Det finns några växter, men främst markmaterial och andra lämpliga material för beröring, som tillför en mer varierad upplevelse även vintertid då en del av växterna tappar sina känselegenskaper i form av blad eller blommor. Dessa material har samma taktila egenskaper året runt vilket förlänger tiden då parken kan användas. Resultatet visar att det finns många olika material som kan användas i en upplevelsepark som tillfredställer känselsinnet och på så sätt kan vara till nytta för synskadade barn, men även andra.