Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

There have previously been very few studies of forests on Seram Island in the Eastern Indonesian archipelago and none before on lowland limestone primary forests. The COLUPSIA project on collaborative land use planning has therefore chosen Seram as one of two project sites. The objective of the COLUPSIA project is to establish collaborative and equitable land use planning. In order to achieve its objective the COLUPSIA project aims to improve understanding of traditional resource management and how it interacts with governmental systems, as well as enhancing knowledge about tropical landscapes and ecosystem services.

The aim of this study was to contribute to the COLUPSIA project through describing lowland limestone forest on Seram Island in respect to (1) forest structure, (2) tree species richness and (3) tree species composition. We set up 5 plots, each of 0.2 ha, at one site, Mawalai, and collected data on tree variables (tree diameter ≥10 cm) as well as for some other life forms and environmental data. I made comparisons both within the Mawalai site and between sites, where I compared data from the Mawalai site with two 1 ha plots that were already set up at one site each, within the same forest type.

Results varied depending on scale; tree species composition differed between some plots within one site, but much more between different sites where groupings per site were clear in NMS ordinations. Forest structure, in terms of diameter and stem density, differed between sites. A combination of the two, basal area, also varied within site. Species richness differed between one less species rich site (one 1 ha plot, 59 species) and the two other, more species rich sites (one 1 ha plot, 96 species and five 0.2 ha plots, 95 species), but did not differ significantly within the Mawalai site.

Spatial distance and the amount of surface rock cover might explain a large portion of the variation seen both in between sites and between plots within site. It is however not possible to distinguish between the two in this study since they correlate and the rock cover gradient is insufficient. As one of few studies on limestone forest in Malesia this is also an example of what tree species might occur there. The distributions of tree species found in the study, based on a small sample, varied; some species have distributions towards New Guinea and Australia, others have Western distributions and some are restricted to the near region.

Tropisk regnskog är kanske det mest artrika ekosystemet och samtidigt ett av de minst Tropisk regnskog är kanske det mest artrika ekosystemet på jorden och samtidigt ett av de minst kända. Det finns många platser som sällan eller aldrig studerats och den höga artrikedomen försvårar för ekologiska studier eftersom många av arterna är okända. I Indonesiens övärld har ekologiska studier främst gjorts på de stora öarna medan det på ön Seram, i östra delen av landet, bara har genomförts ett fåtal studier. Seram är speciell eftersom en stor del av ön består av kalk, något som är ovanligt, och eftersom avskogningen inte har varit så stor där än. Tropisk kalkskog är ofta mindre produktiv och har inte studerats särskilt mycket. Det finns exempel på några studier av kalkskog på öar i Sydostasien, men ingen har tidigare gjorts av låglänt kalkskog på Seram.

Ett större tvärvetenskapligt projekt (COLUPSIA) som arbetar för att främja gemensam markanvändningsplanering använder Seram som ett av två studieområden. Ett mål med projektet är att testa metoder som kan användas för att olika parter som berörs ska kunna vara delaktiga i planeringen av hur mark används. För att nå projektmålen så behövs mer information om både traditionell resurshantering och statliga styrsystem. Det behövs samtidigt en ökad kunskap om marken som planeringen berör: de tropiska landskapen och deras ekosystemtjänster.

Syftet med min studie var att bidra till COLUPSIA -projektet genom att beskriva låglänt naturskog på kalkmark på ön Seram. Det gjorde jag med avseende på (1) skogens struktur, (2) trädartsrikedom och (3) trädartssammansättning. Tillsammans med fältassistenter från den närmsta byn mätte jag diameter och höjd på träd och samlade in löv för att träden skulle kunna artbestämmas. För att försöka förstå vad sammansättningen av trädarter påverkas av så samlade jag även in information av några olika miljöfaktorer (t ex andel mark täckt av sten, markens lutning, förekomst av vatten). Sedan jämförde jag de data som jag samlat in med data från två andra områden som redan studerats inom ramarna för COLUPSIA -projektet.

Det visade sig att både geografiskt avstånd och mängden ytlig sten skulle kunna förklara en stor del av variationen i trädartsammansättning både mellan olika om-råden och inom samma område. Artrikedomen var generellt hög men lägre i ett område (en yta 1 ha, 59 trädarter) än i de två andra områdena (en yta 1 ha, 96 trädarter och fem ytor á 0,2 ha, 95 trädarter). Det är viktigt att veta hur variationen inom en skogstyp ser ut vid markanvändningsplanering. Det kan t ex gälla utvärdering av hur mycket kol som lagras i olika delar av skogen (t ex för REDD+). Det kan också handla om i vilka delar av skogen som det finns flest arter, något som kan vägas in vid prioritering av områden vid naturvårdsplanering. På grund av den dåliga kunskapen är också den grundläggande beskrivningen av trädartsammansättningen av intresse.