Home About Browse Search
Svenska


Nilsson, Lovisa, 2009. Forage production and summer use by ungulates on game fields and surrounding areas. Second cycle, A1E. Umeå: SLU, Dept. of Wildlife, Fish and Environmental Studies

[img]
Preview
PDF
461kB

Abstract

Ungulates are causing conflicts between stakeholders due to browsing damage on forests and agricultural crops. At the same time there is a big demand of keeping high ungulate densities for sports hunting and recreational purposes. Movement patterns of ungulates are strongly correlated with forage availability. Therefore, measures affecting forage quantity and distribution might be a tool to reduce the economical losses in forestry without decreasing the ungulate densities and thereby decrease the conflict between different interest groups.

This study investigated the potential biomass production and utilisation of marrow-stem kale (Brassica oleracea var. medullosa), at game fields in Misterhult, Sweden, as well as browsing effects on adjacent forests. The study included nine game fields and a total of 30 large herbivore exclosures. The biomass was cut and weight within the exclosures and paired controls in September and November. Transects of 500 m were distributed at four different directions from the fields with sample plots at seven different distances 0 (edge zone), 50, 100, 200, 300, 400 and 500 m from the game fields. In these plots browsing pressure was surveyed to investigate the browsing intensity in surrounding forests.

A great biomass production was found, with mean dry biomass of marrow-stem kale of 1900 kg/0.01 km² in September significantly (p<0.05) increasing with 74 % to 3320 kg/0.01 km² in November. The utilisation was intensive, with highly significant differences between exclosure and control plots at the marrow-stem kale fields in both September and November. The observations of large herbivore species utilising the fields were too few to make any firm conclusions, but roe deer was the species most frequently utilising the marrow-stem kale fields.

A general trend with higher browsing intensity in the edge zone (0 m) compared to zones further away from the fields was found. However, this pattern could not be significantly proven in all cases, probably due to the large variation in the landscape in a combination with too few plots.

The biomass production on the game fields and the increased browsing intensity in the edge zone also indicate that game fields may have the potential to redistribute ungulates and decrease browsing intensity at a landscape scale as also found in other studies of supplemental forage.

,

Sammanfattning.

Klövdjur kan genom betning påverka vegetationsstrukturer, biologisk mångfald, växtsammansättning och ekosystemprocesser. Detta leder i sin tur till att människans nyttjande av olika naturresurser påverkas. Bete på ekonomiskt värdefulla trädslag av framförallt älg leder till nedsatt virkeskvalitet och reducerade ekonomiska vinster i skogsnäringen. Samtidigt vill jägarkåren behålla höga viltstammar för jakt. Klövviltets rörelsemönster är starkt korrelerat med förekomst och kvalitet av foder. Tidigare studier har visat att man kan påverka klövviltets rörelse- och betesmönster genom att förse klövviltet med högkvalitativt foder liksom att betestrycket på skogen är beroende av mängden tillgängligt foder. Därmed skulle betestrycket kunna minskas på landskapsnivå genom att skapa mer tillgängligt foder. Därigenom skulle man kunna mildra konflikten mellan olika intressegrupper.

Ett sätt att skapa högkvalitativt foder är att odla för viltet attraktiva grödor på viltåkrar. Viltåkrar är vanligt förekommande i södra Sverige och ett högt utnyttjande av klövvilt har påvisats. Trots detta är kunskapen om foderproduktionen och utnyttjandet av viltåkrar mycket begränsad.

Syftet med den här studien har varit att utvärdera den potentiella produktionen av fodermärgkål (Brassica oleracea var. medullosa), hur mycket som utnyttjas, vilka viltarter som utnyttjar grödan samt hur betestrycket på omkringliggande skog påverkas av viltåkrar.

Studien genomfördes från maj till november 2008 på Sveaskogs kronojaktsområde i Misterhult, Sverige (57° 27΄ N, 16° 32΄ E). Fem klövviltsarter förekommer i studieområdet; älg, rådjur, kronhjort, dovhjort och vildsvin. I området finns även skogs- och fälthare. I studien ingick nio viltåkrar med fodermärgkål. På dessa placerades totalt 30 hägn (1,6x1,6m) för att skapa ytor som var opåverkade av bete. En kontrollyta placerades 5 meter från varje hägn för att kunna jämföra produktion av biomassa och hur mycket som betats. All ovanjordisk biomassa klipptes och vägdes och medelhöjd mättes. Halva hägnet klipptes i september och andra halvan i november för att kunna jämföra produktionen under sensommar och senhöst. Totalt genomfördes också cirka 20 observationstimmar i gryning och skymning vid viltåkrarna för att studera vilka klövviltsarter som utnyttjade viltåkrarna. För att undersöka betningseffekter på intilliggande skog under sommarperioden lades 500 m långa transekter ut i de fyra väderstrecken. Detta gjordes på åtta viltåkrar med fodermärgkål och fem viltåkrar med klöver. Provytor (20 m²) lades ut på olika avstånd (0, 50, 100, 200, 300, 400 och 500 m) från viltåkrarna. Transekternas första punkt placerades i den mest nordliga, västliga, ostliga och sydliga brynzonen (d.v.s. 0 m). Totala antalet träd, samt antalet träd med bett respektive lövrepning inventerades. Trädarterna som inventerades var vårtbjörk, glasbjörk, asp, rönn, ek, sälg och brakved.

Biomassaproduktionen av fodermärgkål på viltåkrarna var hög. Medelvärdet var 1900 kg/ha (torrvikt) i september, vilket ökade med 74 % till 3320 kg/ha till november. Detta visar på stor potential i foderproduktion jämfört med vegetationstyper som t.ex. salixplanteringar (upp till 1200 kg/ha) och tallungskogar (cirka 500 kg/ha). Utnyttjandet av fodermärgkålen var högt, med tydligt signifikanta skillnader (p<0.05) i mängd biomassa och höjd mellan hägn och kontrollytor både i september och i november. Totalt 52 observationer av vilt gjordes på viltåkrarna, vilket är för få för att dra några säkra slutsatser, men rådjur var den art som mest frekvent sågs på viltåkrarna följt av hare.

Studien på betesintensiteten på intilliggande skog visade en generell trend av högre betestryck i kantzonen mellan viltåker och skog jämfört med större avstånd in i skogen. Dessa resultat kunde inte stödjas statistiskt för alla trädarter, vilket troligen beror på stor variation i landskapet samt att provstorleken är något knapp. Den höga produktionen av fodermärgkål på viltåkrarna, det höga utnyttjandet och det höga betestrycket i kantzonerna indikerar att viltåkrarna kan fungera som förvaltningsåtgärd för att koncentrera klövviltets födosök till viltåkrarna och brynzonen runt åkrarna och därmed kanske minska betestryck och betesskador på landskapsnivå.

Main title:Forage production and summer use by ungulates on game fields and surrounding areas
Authors:Nilsson, Lovisa
Supervisor:Månsson, Johan and Bergström, Roger
Examiner:Ericsson, Göran
Series:Examensarbete i ämnet biologi
Volume/Sequential designation:2009:3
Year of Publication:2009
Level and depth descriptor:Second cycle, A1E
Department:(S) > Dept. of Wildlife, Fish and Environmental Studies
Keywords:browsing, damage, game fields, forage availability, ungulates
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-2-85
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-2-85
Subjects:Nature conservation and land resources
Forestry - General aspects
Language:English
Deposited On:07 Jul 2009 11:35
Metadata Last Modified:20 Apr 2012 14:09

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits