Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med detta examensarbete var att hitta praktiska metoder för att reducera innehållet av glukos, fruktos, sukros och fruktaner, så kallade lättlösliga kolhydrater (WSC), i vallfoder. Ett vallfoder med mindre mängd WSC kan vara användbart för hästar som har fång, är insulinresistenta eller har fått diagnosen EMS (equine metabolic syndrome) eller Equine Cushing’s syndrome. Faktorer som kan påverka innehållet av WSC i vallfoder är bl.a. växtens utvecklingsstadium, konserveringsmetod, lagringstid, tillsats av mjölksyrabakterier till ensilage/hösilage, samt blötläggning av foder innan utfodring.

Ytterligare ett syfte med studien var att utvärdera Fourier transformerad infraröd analys (FTIR) av WSC-innehållet i vallfoder och jämföra denna metod med den enzymatisk-spektrofotometriska analysmetod som används i dagsläget. FTIR-analys används vanligen till mjölkanalyser men skulle kunna vara ett alternativ till enzymatisk-spektrofotometrisk analys då den är snabbare och billigare.

Syftet med den egna studien var att undersöka hur konserveringsmetod, lagringstid, blötläggning och tillsats av ensileringsmedel innehållande mjölksyrabakterier påverkade WSC-innehållet i olika vallfoder. Till det praktiska försöket skördades vallgröda i mitten av juni 2010. Grödan konserverades som ensilage (40 % ts-halt) och hösilage (60 % ts-halt) i 25- literssilor med och utan osmotoleranta mjölksyrabakterier, och som hö (85 % ts-halt) pressat till småbalar och torkade på planbottentork. Silorna och höbalarna öppnades efter 3 månaders lagring och prover från denna öppning analyserades med avseende på kemisk och mikrobiologisk sammansättning samt WSC-fraktioner. Vid detta tillfälle blötlades ensilage, hösilage och hö i kranvatten i 12 respektive 24 timmar, då prover togs ut för analys av WSC-innehåll (12 och 24 h) och mikrobiologisk sammansättning (endast efter 24 timmar). När silorna och höbalarna varit lagrade i totalt 6 månader provtogs dessa och analyserades med avseende på halten av WSC.

Hö och ensilage hade det lägsta innehållet av WSC (efter 3 månaders lagring), jämfört med hösilage som innehöll högst WSC-halt. Lagringstiden hade ingen effekt på WSC-innehållet i ensilage och hösilage, medan hö lagrat i 6 månader hade lägre sockerinnehåll än efter 3 månaders lagring. Fruktos- och totala WSC-halten i ensilage och hösilage var lägre för foder som hade konserverats med tillsatta mjölksyrabakterier, jämfört med foder utan tillsats av ensileringsmedel. Blötläggning hade ingen effekt på WSC-halten i hö, men gav störst reduktion av WSC-innehållet i ensilage efter 24 timmars blötläggning.

Det fanns en skillnad i analyserade WSC-värden mellan FTIR-analys och enzymatisk-spektrofotometrisk analys när alla fodertyper inkluderades. FTIR-analysen gav högre värden för WSC-halt än enzymatisk- spektrofotometrisk analysen vid dessa jämförelser. Däremot gav metoderna lika resultat för analyserade värden när alla fodertyper lagrade i 3 respektive 6 månader jämfördes.

The purpose with this study was to find practical methods to reduce the concentration of glucose, fructose, sucrose and fructans, constituting the water soluble carbohydrates (WSC), in forage. A lower concentration of WSC in forage for horses could be useful if the horse suffer from laminitis caused by overfeeding of WSC; insulin resistance, equine metabolic syndrome or Equine Cushing’s syndrome. Factors that could influence the concentration of WSC in the conserved forage are the maturity of the grass at harvest, conservation method, storage time, use of additives and soaking of forage before feeding.

Another purpose was to evaluate Fourier transformed infrared (FTIR) spectrophotometric analysis of WSC in forage and compare this method with the enzymatic- spectrophotometric analysis used by convention. FTIR- analysis is normally used for analyzing milk but it could be an alternative to enzymatic-spectrophotometric analysis of WSC in forage. The advantage with FTIR is that it’s fast and a relatively cheap method and it could replace or complement the present analysis.

The effects of storage time, conservation method, use of additive with lactic acid producing bacteria and soaking of forages on the WSC-content in silage, haylage and hay were investigated. The forage was harvested in the middle of June 2010. The forage crop was conserved as silage (40 % dry matter, DM) and haylage (60% DM) in laboratory silos with and without osmotolerant lactic acid bacteria as additive, and as hay (85 % DM) in small bales. Samples were collected after 3 months of storage and analyzed for chemical and microbial composition and WSC-fractions. Silage, haylage and hay stored for 3 months were soaked in tap water for 12 and 24 hours. Samples taken after each soaking time were analyzed for WSC-fractions and microbial composition (only after 24 hours). When the forage had been stored for 6 months they were sampled again, but only analyzed for WSC and no soaking was performed.

Hay and silage had the lowest content of WSC compared with haylage that had the highest value after three months of storage. Hay had the lowest content of WSC after six months of storage. Storage time had no effect on WSC-content for silage and haylage. Total WSC-content and fructose content in silage and haylage was lower for forage that had been conserved with additive compared with controls. Soaking of hay increased the fructose and sucrose content after 12 hours of soaking, but soaking silage for 24 hours resulted in the greatest reduction of WSC-content of all forages.

There was a difference between analyzed values of WSC-content between FTIR analysis and enzymatic-spectrophotometric analysis when including all forages in the comparison. There was also a difference between methods when comparing values from soaked forages. FTIR analyzed values were higher than enzymatic –spectrophotometric analysis in all comparisons except for the WSC-values from forages stored for 3 or 6 months which were equal.