Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Kostnader för lagring av spannmål till djurfoder är en viktig parameter för lantbrukare som lagrar sin hemmaproducerade foderspannmål. Därför är det viktigt att hitta ett smidigt system med god säkerhet gällande hygienisk kvalitet och lagringsduglighet.

I Sverige har vi ofta förhållande med spannmål som håller vattenhalter över 17% efter skörd, vilket i många fall leder till att spannmålen måste torkas. Torkningen är en dyr men säker metod.

Med hjälp av Grain Bagger Mainero 2230 kan man lägga in spannmål snabbt och effektivt i en syretät slang. Detta system är väl beprövat i Sydamerika, där det i huvudsak läggs in torr spannmål. Men går denna maskin att använda under svenska förhållanden med fuktig spannmål? Kan man istället kombinera syretät lagring med propionsyrabehandling, undviker man kostnader för torkning, men även vissa svagheter som förekommer vid syrafri lagring och syrabehandling då dessa ses som skilda metoder.

Försöket har varit förlagt på Gotland där det lades in 6 olika slangar med varierande propionsyratillsatser från 0-8,5 liter/ton. Slangarna har provtagits tre ggr under perioden juli 2010- april 2011. Spannmålen har analyserats på laboratorium för att få fram syranivåer, jäst, mögel, pH-värde m.m.

Detta försök visar att systemet med Grain Bagger Mainero lämpar sig bra för svenska förhållanden, om man vid inläggning av spannmål med 14-23% vattenhalt tillför propionsyra. Mängden syra som bör tillföras är enligt min mening beroende på hur väl man sköter sitt lager av spannmål. Redan från start gäller det att man anlägger en bra markyta för slangarna, efter inläggning gäller det att skydda slangarna mot skada från allt från lösgående djur till fåglar och gnagare. Uppfylls dessa förutsättningar går det att använda sig av en propionsyrados på minst 2,5 liter propionsyra per ton spannmål vid 16-17% vh, denna dos ger dock inte fullgott skydd mot jäst. Vid vattenhalt upp till 23% verkar det krävas en dos på 5,5 liter/ton spannmål.

The cost of storing grain is a large part of the cost for animal feed. One solution I´s used in South-America is to store the grain in large plastic tubs white the Grain Bagger Mainero. In South-America the weather conditions are very dry at harvest. This leads to dry grain approximately around 14 % moisture content. This system works in South-America but could it be used in Sweden as well, where we have much more instable weather conditions. In Sweden most of the grain is dried after harvest due to high moister content. This leads to high costs both in drying and machinery. If it would be able to combine the air tight storage system with propionic acid treatment, it should lead to an easier and cheaper system for storage. The study was placed the island of Gotland in Sweden.

The experiment was as follows, the grain was added to six different tubes of varying from 0 to 8.5 litres propionic additive /ton. The tubes have been sampled three times during the period July 2010 - April 2011. Those have been analyzed in the laboratory to get the acid levels, yeast, mold, pH level.

The amount of acid that must be added is not fully settled, but in my opinion depending on how well the tube of grain is managed. From the start before storing of the grain it is essential to construct a good ground area for the tubs. After filling it is important to protect the tubs from damage from everything from free-range animals to birds and rodents. If these conditions are fullfilled it would be possible to store grain with moisture content of 16-17% if 2,5 litres/ton propionic-acid is added, but this would not get a full protection against yeast. With higher moisture content (<23%) 5,5 litres/ton of propionicacid is needed.