Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna uppsats undersöker hur ett produktivt skogsbruk kan drivas med höga rekreativa värden och utan att produktionen och intäkterna minskar. Skogsbrukets drivkraft är ekonomi men skogen har även ett rekreativt värde för invånare i den urbana miljön.
Den första delen innehåller en litteraturstudie kring vad rekreationen betyder och vilka aspekter som har störst vikt i strukturen av skogen. Längre fram i studien lyfts också skogsbrukets olika metoder och argument fram och i den avslutande fallstudien prövas teorierna i ett verkligt fall utifrån några typbestånd.
Vad rekreationen betyder för människan kan sammanfattas med att vi i naturen till skillnad från staden rekreerar oss. I skogen samlar vi energi genom att vi då slipper element som annars stör vår koncentration som t.ex. reklam och buller. I skogen kan vi spontant uppmärksamma ljud och rörelse och färg och form på våra egna villkor. Forskningen talar om en ”feel-good”- faktor som kommer av vistelse i naturen och om psykiskt välmående genom att vi återhämtar oss från händelser och stress i vårt vardagliga liv. Genom att vara i en miljö som stimulerar lek och kreativitet gynnas den generella folkhälsan.
Denna studie är inriktad mot större skogsarealer med ett avstånd ifrån staden på ca 5-10km. Därför har fokus legat mycket på skogens förmedling av natur känsla eftersom denna aspekt är viktig enligt rekreationsforskare inom och då människor ofta är villiga att ta sig det avståndet för att uppleva en naturlig miljö. Strukturen och uppbyggnaden av en naturlik skog kan något förenklat baseras på fyra kriterier: skala och rumslighet, variation i karaktär av olika trädslags former och färger, sikt i form av blickpunkter och siktdjup genom olika bestånd och slutligen graden av naturlighet som innefattar allt från växter och djur till evighetsträd och kretslopp.
Mot bakgrund av dessa fyra kriterier har olika skogsbruksmetoder studerats som alla enligt litteraturen siktar mot en struktur som liknar det naturliga förloppet i skogen men med en potentiell ekonomisk vinst i storlek med trakthyggesbruket. Trakthyggesbruket som innebär plantering och kalavverkning är en metod som studierna visat vara mindre värdefull för rekreation och den har därför uteslutits. Metoderna som studerats är blädning som innebär att man konstant har en fullskiktad skog med högst andel unga träd och mindre andel äldre träd som kontinuerligt avverkas när dimensionerna nått acceptabel storlek. Den andra metoden är plock- och luckhuggning vilket innebär att man avverkar träd i mindre omfattning och låter fröspridning etablera nästa generation. Denna metod skapar en flerskiktad och något vågig struktur beroende på hur stora uttag som görs och hur ofta. Under plockhuggningen har även föryngring via skärmställning räknats in eftersom den ofta klassas likvärdigt. Den sista metoden är Naturkultur som på sätt och vis liknar blädning i strukturen men istället för att utgå ifrån hela beståndets fördelning görs ekonomiska kalkyler för en mindre trädgrupp med resonemang kring vilket träd som är värt att ”investera” i. Alltså skall två träd avverkas för att det tredje skall få en ekonomiskt värdefull tillväxt. Samtidigt upprätthålls en konstant föryngring i beståndet.