Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Inga riklinjer från statligt håll finns för Sveriges skolors skolgårdar. De kan vara hur små eller stora
som helst och de kan vara hur innehållsrika eller innehållslösa som helst eller inte ens existera.
Högstadieskolor är ett relativt outforskat ämne som inte har getts något stort utrymme i forskning
om elever och deras skolgårdar. Deras utemiljö bör dock inte vara mindre viktig för det och just
skolgårdar är en av Sveriges mest eftersatta utemiljöer. För att skolan ska kunna ge en fysisk miljö
som är stimulerande för lärande och utveckling och som främjar fysisk aktivitet krävs det en
genomtänkt planering av den i både skola och på skolgården. Skolgården har tidigare reglerats från
statligt håll och det har påverkat skolgårdarnas utseende genom tiden. Jag har försökt se vad som
kan vara lämpligt att ta hänsyn till från tidigare utformningar av skolgårdar vid planering av nya.
Utöver det lyfts andra viktiga aspekter fram att ta hänsyn till för att skapa en bra utemiljö för
högstadieelever. En enkät, intervjuer och en kortare litteraturstudie är de metoder som använts för
att få fram några grova, enkla riktlinjer för projektering och planering särskilt anpassad för
högstadieskolgårdar. Hela studien har lett fram till, både från undersökningarna och litteraturen, att
det behövs mer växtlighet, sociala mötesplatser, fler roliga sittplatser, mer möjlighet till fysisk
aktivitet och mer rumsbildande miljöer för att eleverna ska trivas ute på skolgården.