Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Skogsbruket i Sverige har under århundraden varit en viktig framgångsfaktor för enskilda skogsägare, samhälle och skogsindustri. Skogen är en viktig del av det svenska kulturlandskapet med stor betydelse för friluftsliv och ekosystemtjänster (www,Skogstyrelsen. 2009). Sveriges skogsindustri står för 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) och Sverige är en världsledande exportör av skogsprodukter, med ett exportvärde av 128 miljarder SEK (www,Skogsbarometern, 2010).

Idag ägs cirka 50 % av Sveriges totala skogsareal av enskilda skogsägare (LRF Konsult Skogsbyrån, 2010). Intresset för att äga skog har ökat, då privatpersoner ser skog som en lönsam och ekonomiskt långsiktig investering. År 1994 infördes en ny skogspolitik i Sverige som innebar ett friare ansvarstagande för enskilda skogsägare. Genom lagar och förordningar, infördes en skogspolitik med ”frihet under ansvar”.

Det svenska skogsbruket präglas av allt större krav gällande miljöhänsyn. Statistik från skogsstyrelsen visar att 37 % av de svenska avverkningarna inte tar hänsyn till önskade miljövärden (Esping, 2011). Skogsstyrelsens årliga uppföljning av kvalité på miljöhänsyn, en såkallade polytaxinventering, visar att miljöhänsynen bland enskilda skogsägare blivit allt sämre, vilket är ett växande problem för skogsindustrin och dess värdekedja.

Syftet med denna studie är att identifiera de förväntningar som olika intressenter har på enskilda skogsägare beträffande ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvarstagande och genom detta analysera och diskutera hur de enskilda skogsägarna kan möta dessa förväntningar. Studien är explorativ och har genomförts genom kvalitativa intervjuer med aktuella intressenter, för att identifiera de förväntningar som finns inom olika intressegrupper.

Studien påvisar i de kvalitativa intervjuerna att studieenheterna förväntar sig att enskilda skogsägare tar ett större hållbarhetsansvar än vad lagen kräver men hävdar att det är upp till den enskilda skogsägaren att själv ta ansvar utifrån sina ekonomiska, sociala och miljömässiga produktionsmål.