Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Improved profitability, a reasonable yearly income or the possibility to have employees are all incentives for expansion. A prerequisite for farm businesses to expand is for land to be made available, either to buy or to rent. In Sweden, 43 % of the total arable land is leasehold land, which implies that a functioning leasehold market is of great importance for the Swedish agriculture. Several factors can affect the supply of leasehold land, for instance the leasehold legislation and the Single Payment Scheme. The fact that the leasehold legislation is compulsory, in protection of the leaseholder, might keep land owners from leasing their land out. The decoupled farm payments encourage passive farming and reduce the amount of available land on the leasehold market.

The essay aims to investigate if the leasehold legislation and the Single Payment Scheme limit the supply of leasehold land, keeping Swedish farm businesses from expanding, and how a reform of them both would enhance the situation. To gain both general and more deepened information on the subject, learnings from existing litterature is combined with empirical research. The empirical study contains of seven interviews with key figures in the agricultural business, including both government representatives, private partners and people representing the land owners and leaseholders respectively.

The results show that the Single Payment Scheme is the most important factor explaining the lack of leasehold land, but that its importance varies in different regions. Introducing active farming as a requirement for getting financial support would enhance the supply of leasehold land in poorer agricultural districts. The leasehold legislation doesn’t influence the total supply of leasehold land, but still affects the leasehold market in other ways. Basically the legislation is well-functioning, but it might still be a good idea to review some parts of it since it has been accused of being anachronic. However, the biggest problem is considered to be the poor knowledge of how the legislation actually works.

Drivkrafter för expansion kan vara förbättrad lönsamhet, rimlig årsarbetsinkomst eller möjlighet att anställa. En förutsättning för expansion av lantbruksföretag är att mark tillgängliggörs, antingen genom försäljning eller genom arrendeavtal. Då 43 % av Sveriges jordbruksmark utgörs av arrendemark är en fungerande arrendemarknad av stor betydelse för det svenska lantbruket. Tillgången på arrendemark kan påverkas av ett flertal faktorer, däribland arrendelagstiftningen och gårdsstödet. Arrendelagstiftningens utformning med tvingande regler och ett skydd för arrendatorn skulle kunna orsaka ovilja att arrendera ut mark, medan gårdsstödets hämmande effekt kan förklaras av dess koppling till mark och den inlåsningseffekt som passivt brukande resulterar i.

Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida arrendelagstiftningen och gårdsstödet begränsar tillgången på arrendemark och därmed fungerar som hinder för expansion av lantbruksföretag i Sverige, samt besvara hur en förändring av arrendelagstiftningen eller en annorlunda utformning av gårdsstödet skulle kunna förbättra situationen. För att erhålla både en generell och en fördjupad bild av uppsatsens ämne kombineras en genomgång av befintlig litteratur med en empirisk studie. Den empiriska studien utförs som intervjuer med sju nyckelaktörer i lantbruksbranschen, där både myndighets- och departementsrepresentanter, privata aktörer samt företrädare för jordägare respektive arrendatorer får komma till tals.

Slutsatsen är att gårdsstödet är den viktigaste orsaken till bristen på arrendemark, men att dess betydelse varierar över landet. Ett krav på aktivt brukande skulle kunna öka utbudet av mark i sämre jordbruksbygd, eftersom passiv markskötsel då inte ger någon inkomst. Arrendelagstiftningen inverkar inte på det totala utbudet av mark, men visar sig påverka arrendemarknaden på andra sätt. Lagstiftningen är i grunden väl fungerande men delar av arrendelagstiftningen skulle behöva ses över för att utreda dess aktualitet. Det största problemet med arrendelagstiftningen anses vara att kunskapen om densamma är undermålig.