Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Som effekt av de energikriser Sverige upplevde under 1970-talet beslutade Sveriges Riksdag att reducera behovet av importerad energi och satsa mer på inhemska energiresurser. Energi från skogen (skogsbränsle) fick återigen ett industriellt värde, efter en tid i skuggan av de fossila energialternativens framgångar. Idag är Sveaskog Sveriges största skogsmarksägare och tillika en av de största skogsbränsleleverantörerna. År 2009 hade Sveaskog en nettoproduktion av skogsbränsle på 2,7 TWh, en ökning med 42 % från föregående år. Konsumtionen i Sverige för samma år var 127 TWh av bioenergi, torv och avfall. Sveaskogs produktionsmål är att producera och leverera 4 TWh skogsbränslen årligen från år 2013.

Examensarbetet är en analys ur ett flödesekonomiskt perspektiv på effektivitet och kostnadsutfall av verksamheten med skogsbränsle för Sveaskogs marknadsområden, Norrbotten och Västerbotten. Syftet är att kartlägga verksamhetens struktur, flöden, kostnadsutfall och kundunderlag för skogsbränsle. Genomförda kartläggningar av flödeskedjan för skogsbränsle kommer resultera i ett underlag med förslag på förbättringsåtgärder för framtida prestationsmätning och uppföljning.

Studien är avgränsad till att undersöka händelser i verksamheten under i första hand år 2010. För att inte sprida känslig information om marknadsförhållande och prissättning är studien avgränsad till kostnadssidan. Arbetet är även avgränsat till att undersöka de förädlingskedjor som bedöms ha stört ekonomiskt värde och framtida potential. Undersökta förädlingskedjor är:

- Helt grot till kund.
- Grotflis med huggbil till kund.
- Grotflis med lastväxlarhugg/ kross och containersystem till kund.

Studiens ansats finns i både kvalitativa och kvantitativa metoder. Datainsamlingen har skett genom djupintervjuer, studiebesök, och entreprenörsfakturor, leveransrapporter och produktionsrapporter. De fallstudier som gjorts i undersökningen kommer från marknadsområde Norrbotten. Analysverktyg som använts är hämtade ur betraktningssättet flödesekonomi (Supply Chain Management). Flödeskedjans struktur och processer har analyserats med analysverktygen ”Strukturell kartläggning”, ”Ledtidsanalys” och ”Processflödeskartläggning” och resulterat i tre olika kartläggningar. Analyserna bygger även på vedertagen teori för prestationsmätning, uppföljning och lagerhantering.

Resultaten från den kvalitativa och kvantitativa datainsamlingen påvisar en intensiv verksamhetsutveckling av organisationen som är fungerande och har möjlighet att uppnå de uppsatta produktionsmålen till år 2013. De kartläggningar som gjorts i marknadsområde Norrbotten visar på att det inte råder något akut behov av organisationsförändringar för att verksamheten ska kunna säkra leveranser till kund. I dagsläget saknas dock en kontinuerlig uppföljning om vad verksamheten ger för utfall. Fokus för verksamheten har fram tills idag varit att klara de uppsatta produktionsmålen, vilket lett till att uppföljningen blivit eftersatt. Under 2010 genomfördes en utbildningskampanj bland entreprenörer, utformandet av en ny bokföringsordning för vägkostnader, fastställande av vilka maskinsystem som skall ingå i den långsiktiga maskinkapaciteten och utveckling av ett nytt lagerhanteringssystem.

Idag tas många av de kostnader som uppstår vid förädlingsprocessen i marknadsområde Norrbotten av Sveaskog. Kostnadsfördelning mellan entreprenör och Sveaskog är dålig. Detta beror till stor del på att verksamheten inte är tillräckligt utvecklad för att det ska gå att klargöra vad kostnaden beror på, på vems ansvar kostnadsökningen ligger, kommenterar biobränslelogistiker för marknadsområde Norrbotten. Fördyrande förädling kan bland annat bero på hur planering och produktion för avverkning anpassats för grotavlägg, förändrad efterfrågan, dåligt informationsunderlag eller felaktigt genomfört arbete av entreprenör. Resultatet från fallstudierna visar att önskad effekt med täckpapp ej uppnåtts. Kostnaden per förädlat ton är 2,4 gånger högre för krossystem än för huggsystem, och den totala kostnaden av förädling med krossystem är 1,6 gånger större än för förädling med huggsystem. Att kostnaden för flisning med krossystem är 1,6 gånger större än för huggsystem är uppseendeväckande då detta flisningssystem ska användas vid grotobjekt med stora volymer och generera högre kostnadseffektivitet per ton än huggsystem. Möjliga orsaker kan vara att krossystemen använts på objekt som inte varit tillräckligt stora för att uppnå kostnadseffektivitet och att förutsättningarna för krossystem inte varit tillräckliga.

Förslag till förbättringsåtgärder för verksamheten är utveckling av rapporteringsrutiner för entreprenörer, åtgärder på begränsande faktorer för produktion, utveckla prestationsmätning och uppföljning som behöver tydliga definitioner av mätetal och rapporteringsrutin för att med kontinuitet beskriva verksamhetens produktionsegenskaper och ekonomiska utfall.