Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hästar består av 50-70 % vatten. Vätska försvinner från kroppen hela tiden genom träck, urin och avdunstning genom hud och andning. Vid fysiskt arbete förlorar hästen stora mängder vätska genom aktiv avdunstning i form av svettning. Hästen kan kompensera dessa förluster genom intag av foder, salt och vatten efter det fysiska arbetet men hästen kan även absorbera vätska från tarmen samtidigt som den utför det fysiska arbetet. Vilken typ av foder som hästen har ätit kan påverka absorptionsförmågan under det fysiska arbetet och kan kanske påverka hur lång tid det tar för hästen att återhämta sig till den ursprungliga vätskenivån. Fibermängden i foderstaten påverkar den vattenhållande förmågan i tarmen. Mer fiber i fodret gör att den vattenhållande förmågan är större. I en tidigare studie har det visat sig att hästar som inte har tillgång till foder under några timmar bibehåller plasmavolymen bättre på en foderstat med mycket fibrer i jämfört med en med lite fibrer och mycket stärkelse. Hypotesen för studien var att återhämtningsförmågan efter transport och arbete kan skilja sig beroende på vilken foderstat hästen har ätit och att det kan ta längre tid för de hästar som äter stor andel kraftfoder att komma tillbaka till den ursprungliga kroppsvikten, kroppsvattnet och plasmavolymen. I studien användes sex varmblodiga travvalacker som fick två olika foderstater i 28 dagar i en cross-over studie. En foderstat bestod av stor andel grovfoder (foderstat (F)) och en foderstat bestod av stor andel kraftfoder (foderstat (K)). Dag 28 transporterades hästarna en sträcka på 200 km och fick därefter utföra ett arbetstest på rullmatta. Under testdagen togs blodprover, hästarna vägdes och hästarnas vätskevolym mättes med hjälp av bioelektrisk impedansanalys (BIA). Blodproverna analyserades med avseende på osmolalitet, totala plasmaproteinkoncentrationen (TPP) och hematokrit. Hästarna vägdes och vätskevolymen mättes 3 dagar efter testerna för att se hur lång tid det tog för hästarna att komma tillbaka till ursprunglig kroppsvikt och vätskevolym. Hästarna hade en signifikant högre kroppsvikt både under testdagen och under dagarna efter arbetstesterna efter att ha ätit foderstat (K). Både osmolaliteten och TPP var numeriskt högre efter att hästarna ätit foderstat (K) men skillnaden var endast signifikant (P<0,05) för osmolaliteten. Hästarna kom tillbaka till den ursprungliga nivån av både osmolalitet, TPP och kroppsvikt ungefär lika snabbt oavsett vilken foderstat de ätit. Slutsatsen är att återhämtningen inte skiljde sig nämnvärt efter att hästarna ätit de två olika foderstaterna

A horse consists of 50-70 % water. Fluid is lost from the body all the time through feces, urine and evaporation from the skin and breathing. The horse loses a lot of water through evaporation by sweating during physical activity. The horse may compensate for these losses through increased feed, salt and water intake after physical activity but the horse can also absorb fluid from the gastro-intestinal tract while performing the physical activity. What type of feed that the horse has eaten affects the absorptive capacity during the physical activity and may influence how long time it takes for the horse to recover to the initial fluid level. The amount of fibre in the diet affects the water holding capacity of the intestinal tract. More fibre in the diet means that the water-holding capacity is greater. A previous study has shown that horses that do not have access to feed for a few hours maintains the plasma volume better on a diet with large amount of fibre in comparison with one with little fibre and large amount of starch. The hypothesis of this study was that the recovery may be different depending on the diet the horse has eaten, and it may take longer time for horses fed a high concentrate diet to get back to the initial body weight, body water content and plasma volume compared to horses fed a high fibre diet. Six standardbred trotter geldings were fed two diets for 28 days in a cross-over design. One diet consisted of a high proportion of forage (diet (F)) and the other diet consisted of a large proportion of concentrate (diet (C). On day 28, the horses were transported for a distance of 200 km and then performed an exercise test on a tread mill. During the test day blood sample was taken, the horses were weighted and the fluid volume was measured using bioelectric impedance analysis (BIA). The blood samples were analyzed for osmolality, total plasma protein concentration (TPP) and hematocrit. The horses were weighted and the fluid volume were measured even the days after the tests to see how long time it took for the horses to recover. The horses had a higher body weight during both the test days and during the day after the tests after eating the diet (C). Both osmolality and TPP was higher after that the horses had eaten diet (C) but the difference was only significant (p>0,05) for the osmolality. The recovery of initial plasma osmolality and TPP levels were similar on both diets. The conclusion is that a fibre/forage diet may alter fluid balance regulation but that the recovery did not differ from a concentrate diet.