Home About Browse Search
Svenska


Ivarsson, Anna and Westlin, Ingrid, 2011. När blir det aktivt att vara passiv? : en studie om varför det inte byggs fler passivhus i Sverige. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Economics

[img]
Preview
PDF
622kB

Abstract

Energianvändningen i Sverige måste minskas, eftersom den bidrar till stora utsläpp av växthusgaser som påverkar vårt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utsläpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvändning kommer från bostäder och lokaler.

Passivhus, som är en byggnad utan traditonellt värmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvändningen i byggnader. Ett passivhus värms upp av den energi som alstras från människor och de hushållsapparater som används i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbättring, har de ändå inte fått något större genomslag på den svenska marknaden. Det första huset med passivhusstandard i Sverige byggdes år 2001 och idag, tio år senare, finns endast 1 500 bostäder som uppfyller kraven för passivhus.

Enligt Rogers teorier är spridning av en innovation en process som tar tid. Det är ett flertal faktorer som bidrar till detta, exempelvis brist på kunskap, fördelaktighet och möjligheten att testa produkten, men även att innovationen upplevs som komplex. För individer kan det vara ett stort beslut att investera i ett passivhus, och därför är det viktigt att studera hur individer tar beslut. Enligt de institutionella teorierna följer individer de normer som är accepterade av omgivningen, och dessa gör att spridningen av en innovation kan fördröjas.

Utifrån ovanstående teorier diskuteras varför passivhus inte fått större genomslag på den svenska marknaden. Resultatet är att byggandet av passivhus troligtvis befinner sig i början av innovationsprocessen, vilket kan betyda att det inom en snar framtid kan komma att byggas allt fler hus med denna teknik. Att spridningen av innovationen har gått långsamt kan ha flera förklaringar. Exempelvis finns det en bristande kunskap och en stor osäkerhet om den nya tekniken, vilka påverkar processen negativt. Dessutom har hus en lång teknisk livslängd vilket skulle kunna fördröja spridningen ytterligare.

Byggbranschen ses av många som konservativ och negativt inställda till att ta till sig nya byggtekniker. Även enskilda individer vill ofta använda det som är accepterat av omgivningen, vilket i dagsläget är ett traditionellt hus. Det är därför viktigt att synsättet både hos byggbranschen och hos individer förändras, om passivhusen ska få fäste på marknaden.

De flesta passivhus i Sverige finns idag i Västra Götaland. Där finns även Passivhuscentrum, som är ett kunskapscentrum som jobbar för att sprida information om passivhustekniken. Passivhuscentrum kan ses som en tredje part i den innovationsprocess som förmedlar kunskap, trygghet och förtroende för de olika aktörerna i byggprocessen. Kanske är det just en tredje part som behövs i övriga delar av landet för att passivhus ska få en acceptans i hela Sverige.

Main title:När blir det aktivt att vara passiv?
Subtitle:en studie om varför det inte byggs fler passivhus i Sverige
Authors:Ivarsson, Anna and Westlin, Ingrid
Supervisor:Ferguson, Richard
Examiner:Hakelius, Karin
Series:Examensarbete / SLU, Institutionen för ekonomi
Volume/Sequential designation:657
Year of Publication:2011
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:NY001 Agricultural Programme - Economics and Management 270 HEC
Department:(NL, NJ) > Dept. of Economics
Keywords:passivhus, innovation, spridning, institutioner, beslutsmodell
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-354
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-354
Subjects:Economics and management
Language:Swedish
Deposited On:23 Jun 2011 11:40
Metadata Last Modified:20 Apr 2012 14:20

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits