Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

REFERAT
På en ridskola finns hästar i varierande åldrar. För personalen är de äldre och rutinerade hästarna en stor trygghet, eftersom de kan sitt arbete utan och innan. Denna trygghet är ovärderlig och på så vis har den äldre hästen en viktig roll på ridskolan. Omvårdnaden och däribland utfodringen av den äldre hästen är därför mycket viktigt för att hålla hästarna i gott skick.

Det primära syftet med detta arbete var att göra en fältstudie på några svenska ridskolor för att ta reda på eventuella skillnader i energi- och proteinintag mellan de äldre och yngre lektionshästarna. Det sekundära syftet var att undersöka vilka faktorer som kan påverka den eventuella skillnaden mellan åldersgrupperna.

Studiens frågeställningar var: Utfodras äldre hästar annorlunda jämfört med yngre hästar på ridskolan med avseende på energi- och proteinintag? Finns det skillnader i utfodringen mellan de äldre och yngre hästarna med avseende på fodermedel?

Studiens hypoteser var: Den äldre ridskolehästen har ett högre energiintag än den yngre. Den äldre ridskolehästen har ett högre proteinintag än den yngre. Tillskottsfoder förekommer oftare i den äldre ridskolehästens foderstat än den yngres.

Vid genomförandet av studien besöktes fem ridskolor. Studien hade ett antal inklusionskriterier, varav de två viktigaste var att det fanns minst tre hästar som var 20 år eller äldre på ridskolan, samt minst tre hästar i åldern 8-14 år. Totalt ingick 36 hästar i studien. Hästarna var av olika ras och kön. Samtliga hästar mätte över 148 cm i mankhöjd. Vid besöken på de olika ridskolorna samlades en mängd information in; hästarnas ålder, typ, mankhöjd, aktuell vikt, hullbedömning, foderstat, antal arbetstimmar, arbetsintensitet samt grovfoderanalys. Underhållsbehov, totaltintag och arbetstillägg beräknades för varje häst.

En signifikant skillnad fanns gällande både vikt och hullbedömningsgrupp, som visade att de äldre hästarna vägde mindre och hade i genomsnitt lägre hullpoäng. Det var signifikant fler av de äldre hästarna som fick tillskottsfoder. De äldre hästarna hade ett högre energi- och proteinintag/enhet arbetsintensitet. Det gick inte att se någon signifikant skillnad mellan ålderskategorierna avseende det totala energi- och proteinintaget. Mellan ålderskategorierna fanns inte heller någon skillnad gällande underhållsbehovet av energi.

Av studiens resultat drogs följande slutsatser: Det fanns flera faktorer som tyder på att den äldre ridskolehästen får ett förändrat näringsbehov. Det fanns ingen signifikant skillnad i totalintag av energi och protein mellan de äldre och yngre ridskolehästarna. Det är vanligare att tillskottsfoder används till de äldre ridskolehästarna än till de yngre. Äldre ridskolehästar arbetar samma antal lektioner som yngre, men har en lägre arbetsintensitet på grund av att de används på mindre intensiva lektioner. De äldre ridskolehästarna var i lägre hull än de yngre.

Studiens första och andra hypotes ”den äldre ridskolehästen har ett högre energiintag än den yngre” respektive "den äldre ridskolehästen har ett högre proteinintag än den yngre" kunde varken antas eller förkastas på grund av att studien inte varit tillräckligt omfattande och är därför giltiga för vidare studier. Framförallt skulle ett större
hästmaterial behövas. Studiens tredje hypotes ” tillskottsfoder förekommer oftare i den äldre ridskolehästens foderstat än den yngres” antogs.

Sammanfattningsvis bör ridskolorna vara noggranna med att ge sina äldre hästar foder av god kvalité samt med högre koncentration av näringsämnen.