Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

REFERAT
Människan har i tusentals år använt sig av hästen. En utveckling har skett där människan från början jagat hästen och sett den som föda, till att använda den till sport och hobbyverksamhet. Däremellan var hästen ett viktigt redskap i det dagliga lantbruket, men den ersattes sedan av motordrivna fordon. Även om människans sätt att använda hästen har varierat kvarstår det faktum att hästens naturliga behov behöver tillgodoses för att den ska må bra. År 2010 finns det 363 000 hästar i Sverige och uppstallning nära tätbebyggt område blir vanligare. I takt med att intresset för hästar ökar, minskar landsbygden och städerna blir större. Detta gör att man måste göra plats för hästen på ett annat sätt än förr. Människor måste samsas och man måste ta hänsyn till olika aspekter när man handhåller hästar i tätbebyggt område. Hästarnas behov ska tillgodoses liksom människans. Ridklubbar tenderar att inte ses som remissinstanser i kommunerna när det gäller landskaps- och vägfrågor. Ridskolor ses istället som något som framkallar problem som till exempel lukt och allergier.

Att Stockholm expanderar innebär mindre plats för ridskolorna. Detta gör att ridskolan och kommunen behöver samarbeta och ha en samsyn kring hot och möjligheter till utveckling. För att kunna göra det bör hoten och möjligheterna samt samsynen kring detta kartläggas.

Det primära syftet med arbetet är att undersöka vad kommunerna och ridskolorna i Stockholms län ser för möjligheter och hot mot utvecklingen av ridskolorna i kommunen. Studien har även ett sekundärt syfte att undersöka huruvida ridskolor och kommuner har en samsyn gällande hot, möjligheter och deras samarbete. Arbetet har tre frågeställningar. Vad ser ridskolorna som största möjligheter och hot mot utveckling av ridsporten? Vad ser kommunerna som största möjligheter och hot mot utveckling av ridsporten? Finns de en samsyn mellan ridskola och deras kommun vad gäller hot och möjligheter samt hur samarbete mellan ridskola och kommun fungerar?

En enkät gjord av Anneli Grimborg, verksamhetschef på Stockholms läns ridsportförbund skickades i maj 2010 ut till Stockholms läns ridskolor, vilka är anslutna till Stockolms läns ridsportförbund. Enkäten till ridskolorna hade som syfte att identifiera vad som styr ridsporten i Stockholms län, framförallt hur verksamheten på länets ridskolor ser ut samt vilken målgrupp som söker sig till ridskolorna. Samtidigt skickades också en enkät till Stockholms tjugosex kommuner i syfte att få kommunens perspektiv på ridsportens utveckling och kommunens syn på samarbetet mellan kommun och ridskola. Eftersom endast 33 av 62 ridskolor hade svarat på enkäten gjorde vi om enkäten till en e-enkät med hjälp av funktionen Google dokument. Denna skickades sedan till de klubbar som inte hade svarat. Den enkät som Grimborg skickat till kommunerna, gjordes också om till en e-enkät och skickades ut till kommunerna.

I följande undersökning har 38 av 62 ridskolor svarat (61 %), och 21 av 26 kommuner (80 %). De flesta ridskolor och kommuner ansåg att möjligheten till utveckling var god. Ridskolor ansåg att ett nytänk var den största möjligheten så som till exempel, hyra ut hästar, friskvård och samarbete mellan ridskolor och skolor. Kommunerna ansåg att anläggningarnas placering var den största möjligheten. De två största hoten som ridklubbar och kommuner såg var ekonomin och bristen på mark. Sexton ridskolor och kommuner hade en samsyn vad gäller samarbetet.
5
Slutsatsen är att det till viss del finns en samsyn vad gäller ridskolorna och kommunernas syn på möjligheter och hot vad gäller ridskolorna. Dock krävs det bättre kommunikation mellan ridskola och kommun. För att få bättre kommunikation kan ridsportdistriktet kansli ta en mer ledande roll och upprätta ett bra samarbete som gynnar båda parter.