Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

REFERAT
I tusentals år har hästen varit nära människan och tjänat som krigs-, arbets- och sportdjur. När hästen domesticerades för tusentals år sedan begränsades dess tillvaro till mindre utrymmen för att vara lättillgängliga. Hästen ska ha tillgång till en ren och torr liggplats som dagligen rengörs. De vanligaste strömedlen är spån, halm och torv. På senare år har det kommit fram nya strömaterial av restprodukter från pappersindustrin. Det finns ett behov av alternativa strömedel på marknaden, eftersom tillgången på traditionella strömedel minskar och kostnaderna för dessa ökar.

Denna studies primära syfte är att dokumentera gödselvolym från pellets. Studien har även ett sekundärt syfte att dokumentera arbetstid, ströåtgång och hygien för underlag till ekonomisk utvärdering. Studien har två frågeställningar. Ger pellets en lägre gödselvolym än kutterspån? Är det ekonomiskt lönsamt att använda pellets som strömaterial gentemot kutterspån?

I den aktuella studien testades pellets, som är en restprodukt från wellpappindustrin, avseende gödselvolym, ströåtgång och arbetstid. Kutterspån användes som kontroll. De 14 hästarna som ingick i försöket stod uppstallade i Norra stallet på Ridskolan Strömsholm. Försöket utfördes under åtta veckor designat som ett cross – over försök, där hästarna var sin egen kontroll. Boxarna mockades två gånger per dag, förmiddag och eftermiddag, av 2-4 hippologstudenter per tillfälle enligt rullande schema.

Gödselvolym, ströåtgång och arbetstiden för mockning och ströning dokumenterades dagligen. Ammoniakavgång från bädden mättes vid två tillfällen. Luftens temperatur och den relativa luftfuktigheten noterades varje dag. Resultatet bearbetades statistiskt i statistikprogrammet SigmaStat och signifikansnivån sattes till p<0,05. Variansanalys (ANOVA) gjordes för att hitta signifikanta skillnader mellan grupperna. Där signifikanta skillnader fanns följdes detta upp med Tukey som post – hoc test för signifikanta skillnader mellan behandling och kontroll.

Studien visade att pellets hade en signifikant lägre gödselvolym jämfört med kutterspån. Kutterspånet hade däremot en lägre ströåtgång jämfört med pellets. Pellets ströades med ett längre intervall men med fler kilo per tillfälle jämfört med kutterspån som hade en jämnare åtgång. Pellets hade en kortare arbetstid jämfört med kutterspån.

Studiens hade två hypoteser. ”Pellets ger en lägre gödselvolym än kutterspån” vilken antogs. Studiens andra hypotes ”Pellets ger en lägre driftskostnad jämfört med kutterspån” förkastades. Resultatet sammanfattades i följande slutsatser. Gödselvolymen blev lägre med pellets som strömaterial jämfört med kutterspån. Pellets var lätthanterat och hade en positiv inverkan på arbetstiden. Pelletsen var det dyrare alternativet, då prissättningen var för hög relaterat till ströåtgången. Kutterspånet hade en lägre ströåtgång och ett lägre pris, vilket gjorde kutterspånet till det billigare alternativet trots längre arbetstid och större gödselvolym.