Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Att samhället förändras och utvecklas är oundvikligt, men att delta i förändringen är frivilligt. I vilken utsträckning medborgarna deltar, och tillåts delta påverkar såväl legitimiteten i besluten som fattas som förtroendet för tjänstemän, politiker och beslutsfattare. Målet med denna uppsats är att undersöka hur medborgardeltagandet i svensk stadsplanering har utvecklats samt att titta närmare på planerarens förhållande till deltagandet. På så sätt undersöks medborgarnas roll i stadsplaneringen samt planerarnas roll i demokratiprocessen.

Studien genomförs genom en kvalitativ studie baserad på litteraturstudier. Uppsatsen tittar närmare på vilka förutsättningar som finns för deltagandet samt vilka verktyg som kan användas i dialogen med medborgarna. Medborgardeltagandes förutsättningar enligt några demokratimodeller avhandlas såväl som fyra planeringsteoriers inställning till deltagandet. Det representativa demokratisystemet utgör en ram för vilka teorier och modeller som avhandlas. Vidare presenteras hur planprocessen ser ut i Sverige och vilket utrymme för medborgardeltagande som finns i den. Planerarnas egen inställning till medborgardeltagande tas också upp, liksom något om svaga gruppers möjligheter till deltagandet.

Medborgardeltagande och planeringsteorier i Sverige har utvecklats i symbios med demokratimodeller. Politiska svängningar och samhällsförändringar påverkar i vilken utsträckning var och en har möjlighet att påverka. Vilken möjlighet den enskilde har att delta är också beroende av vilka resurser hon besitter, det är mer troligt att en resursrik person är med och deltar än att någon som har få resurser gör det. Medborgardeltagandet kommer ofta in i planprocessens slutskeden och då är möjligheten att påverka tämligen liten, genom att istället låta medborgarna delta redan i processens tidiga stadier ökar man chansen för dem att komma med kommentarer och invändningar. Vilka verktyg som bör användas är beroende av såväl dialogens mål och syfte som vem det är som kontaktas och var. Personlig kontakt har visat sig vara ett bra sätt att nå nya medborgare, detta kan t.ex. ske i form av hembesök eller personlig inbjudan till möten.

Medborgardeltagandets viktigaste roll visar sig vara att fungera som ”ett socialt kitt”, deltagandet skänker legitimitet till planerare, experter och politiker och utgör en viktig del i en fungerande demokrati. Medborgardeltagandet anklagas ofta för att vara ineffektivt, men sett ur ett längre perspektiv behöver så inte vara fallet. Om man istället för att bara se till vad som är bäst för oss idag lyfter blicken och zoomar ut, torde medborgardeltagandet kunna bidra till hållbara lösningar på lång sikt.