Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Törskaten tillhör gruppen rostsvampar varav flera är patogena och orsakar stora ekonomiskt betydelsefulla skador på tallar i produktionsskogar och estetiska skador på tallar i parker över hela norra halvklotet. Bland de vanligare symptomen som kan ses på tallar är enstaka döda grenar eller att toppen är död. När dessa symptom uppkommer har angreppet pågått under några år. Nedanför den döda toppen bildas oftast ett kådindränkt mörkt stamsår.
Det finns två typer av törskate som dödar toppen på tall (Pinus sylvestris) i Sverige, den ena är Cronartium flaccidum och den andra är Peridermium pini. Den ena, C. flaccidum, värdväxlar mellan tall och vissa örter och den andra, P. pini, går från tall till tall. Törskate är en skottparasit som främst angriper tvåbarriga tallar (Pinus spp.). Svampen vill ha färsk vävnad vilket innebär att infektionen oftast sker via barr eller ung skottvävnad.

Tallars (Pinus spp.) känslighet för törskate är ärftlig. Därför avråder man att ställa angripna tallar som t.ex. fröträd. Detta för att minska riskerna att kommande generation blir känsliga för denna typ av svampangrepp.

Symbios kan uppstå mellan svamp och insekt, det vill säga att de drar någon typ av nytta av varandra. För svampen så kan insekten användas som vektor för spridning av dess sporer till nya värdar/träd som förhoppningsvis är ett bra habitat för ytterligare tillväxt. Svampen kan ses som en viktig näringskälla för insekter, både för vuxna individer och larver.

Mer än 380 arter av Coleoptera utnyttjar tall (Pinus sylvestris) som substrat, 94% av dem lever på döda träd. 12 av dessa lever på nyligen döda tallar, 20 arter lever på träd som varit döda i 3-20 år, 33 arter nyttjar träd som varit döda mellan 21-50 år och 9 arter lever på träd som varit döda i över 50 år. Stående döda träd som högstubbar och stubbar fungerar som habitat för 22 arter och 6 arter nyttjar endast liggande död ved. De resterande arterna nyttjar alla dessa substrat. Tickor och även mycel av svamp fungerar som en viktig näringskälla för insekterna.

Många av de rödlistade arterna har minskat markant, detta kan bero på bestämmelserna vad gäller andelen död ved i de svenska skogarna och att bekämpningen av skogsbränder blivit väldigt effektiv.

Denna undersökning är en pilotstudie inför kommande forskning om insektsförekomst i törskatetall. Syftet med detta arbete är att undersöka om törskatetallar kan användas som refuger för rödlistade arter och om kottproduktionen skiljer sig mellan törskatetall och friska träd.

Fältarbetet utfördes under vårvintern 2010. Studien utfördes på SLU:s försökspark i Svartberget strax utanför Vindeln. Femton törskatetallar valdes ut slumpmässigt. För varje törskatetall undersöktes även ett närstående friskt träd med ungefär samma tillväxtförhållande, kottarna räknades på båda träden. Grundyta, höjd, diameter och antalet kottar noterades på träden. När träden sedan fälldes och proven togs ut så mättes provens diameter, andelen såryta och barktjocklek. Femton prover vardera togs på frisk/kådad respektive torr/kådad ved.

Vedproverna inneslöts i insektsfällor och hängdes upp på plats i skogen. Behållarna tömdes 15 juni och 16 augusti.

Hela 541 evertebrater, varav 529 (98%) insekter, kunde räknas in. Av insekterna så utgjorde skalbaggar (Coleoptera) 14% och stövsländor (Psocoptera) 7%. Exemplar av bandad tallvivel (Pissodes piniphilus) återfanns i några av proven, denna insekt ses som vektor för törskate i Finland. Det dök även upp två flaggstövsländor (Graphopsocus cruciatus) som enligt befintlig litteratur ska förekomma på ekar, hagtorn och i gräs. Ca 1/5 av insekterna som blev insamlade i juni och augusti tillhörande ordningarna Coleoptera och Psocoptera kunde artbestämmas. Ingen av de artbestämda insekterna inom dessa två ordningar finns angivna i rödlistan.

År 2010 var det inget kottår vid Svartberget, men en signifikant skillnad mellan de friska och törskatedrabbade tallarna noterades. I genomsnitt så hade de friska tallarna 7 och törskatetallarna 0,6 kottar/träd. Majoriteten av de angripna tallarna hade inga kottar alls.
I snitt var det 5 kottar på sydsidan per frisk tall och 0,5 per törskatetall. På nordsidan var det 1,7 per frisk och 0,07 per törskatedrabbad tall.

Slutsatsen av denna studie är komplicerad. Törskatetallar skulle kunna hysa en stor variation av insektsarter, men sker det till priset av en ökad risk för smittospridning? Det behövs helt enkelt mer forskning inom detta område och om törskatetallens potential som substrat för rödlistade arter.

Resin top disease causes significant economic damage to pines in production forests and aesthetic damage to pines in parks across the northern hemisphere. The most common symptoms that can be seen on pines are single dead branches or dead treetops. When these symptoms occur, one knows that the attack has lasted for a few years. Below the dead top it’s usually a resinfilled dark wound on the stem. The rust fungi Cronartium flaccidum and Peridermium pini causes resintop disease on pines (Pinus sylvestris) in Sweden. C. flaccidum is heteroecious between pine and herbs and P. pini is autoecious between pines. Resin top disease mainly affects Pinus spp. The fungus needs fresh tissue which often means that the infection is usually through the tissues of needles or young shoots.

Pines (Pinus spp.) sensitivity for resin top disease is inheriterble. That’s why you shouldn’t have infected trees as e.g. seed trees. This in order to reduce the risk that future generations will be vulnerable to this type of fungus attacks.

Symbiosis can occur between fungi and insect, which means that they get some type of benefit from one another. The fungi can get a vector that spreads its spores to new hosts/trees which hopefully is a good habitat for further growth. The fungus may constitute an important source of nourishment for insects, both adult insects and larvae.

More than 380 species of Coleoptera uses pine (Pinus sylvestris) substrates, 94% of them live on dead trees. 12 of them live on the recently dead pines, 20 species living on trees that have been dead in 3-20 years, 33 species on trees that have been dead in 21-50 years and 9 species living on trees that have been dead for over 50 years. Standing dead wood like high stumps and stumps serves as a habitat for 22 species and 6 species using only lying dead wood. The remaining species occupies all these substrates. Polypores and mycelium can serve as an important food source for insects.

Many of the red-listed species has decreased significantly, this may be a result of the provisions regarding the amount of dead wood in the Swedish forests and the combating of forest fires, which has become very effective.

This is a pilot study for future research of insect presence in pines with resin top disease. The aim of this work is to investigate whether resin top disease-pines can be used as a refuge for red-listed species and see if production of cones varies between pines with resin top disease and healthy pines.

Fieldwork was conducted during the late winter/early spring 2010. The study was carried out at SLU:s experimental forests in Svartberget just outside Vindeln. Fifteen resin top pines were selected randomly. For each experimental plot a resin top pine and a healthy tree with similar growth ratio were studied, the amount of cones was counted on both trees; basal area, height and diameter were noted down. When the trees got felled samples were collected, diameter, the proportion of resin filled wound and bark thickness got noted. Fifteen samples contained healthy/resin wood and the other fifteen contained dry/resin wood.

The samples got provided with insect traps and got hung in stand 18. The insect samples got collected 15 June and 16 August.

The result was 541 invertebrates of which 529 (98%) were insects. Of the insects, beetles (Coleoptera) constituted 14% and bark lice (Psocoptera) constituted 7%. A few specimens of pine-top weevil (Pissodes piniphilus) were found in some of the samples, this insect is seen as a vector for resin top disease in Finland. It also turned up two flag bark lice (Graphopsocus cruciatus) that according to today’s literature should appear on oak trees, hawthorn and grass. In the study we could type approximately 1/5 of the bugs that were collected in June and August, Coleoptera and Psocoptera. None of the species collected and typed of Coleoptera and Psocoptera are noted in the red list.

Year 2010 was not a year when the pines were supposed to have a lot of cones at Svartberget, but a significant difference between the healthy and resin top pines was noted. On average, healthy trees had 7 and the resin top pines had 0.6 cones/tree. The majority of infested pines had no cones at all. The average was about 5 cones on the southern side for healthy pines and 0.5 for resin top pines. On the north side there were 1.7 cons at the healthy pines and 0.07 at pines with the resin top disease.

The conclusion of this study is complicated. Pines with resin top disease could be able to accommodate a wide variety of insect species, but is it for the price of an increased risk of spreading the infection? We need more research in this area, if pines with resin top disease have the potential to be a substrate for red-listed species.