Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I syfte att analysera i vilken utsträckning avverkningsanmälningar leder till formella beslut från Skogsstyrelsen har en studie genomförts som ett examensarbete vid SLU Skogsmästarskolan.

Studien genomfördes som en dokumentstudie där avverkningsärenden med formella beslut i Västmanlands län analyserades. Beslutsunderlag, tillämpade lagrum och handläggningsprocesser granskades. Fältstudier genomfördes även i utvalda objekt för att bedöma naturvärden och förekomst av skyddsvärda arter.

Resultatet visade att mindre än en procent av de inkomna avverkningsanmälningarna i länet ledde till formella beslut. Samtliga studerade beslut hade koppling till naturvärden eller skyddade arter och utgjordes främst av förelägganden.
Besluten grundades huvudsakligen på miljöbalken. Fältstudierna visade att även produktionsskogar med måttliga naturvärden, baserade på Skogsbiologernas naturvärdesbedömning (Grönt Paraply 2016), kunde innehålla arter och strukturer som motiverade förelägganden.

Studien visar att det är relativt ovanligt att avverkningsärenden leder till beslut. I ärenden där naturvärden eller arter berörs kan det fattas beslut i form av både “föreläggande om försiktighetsåtgärd” och “totalt förbud mot avverkning” samt “förbud mot viss avverkning”. Resultatet visar dock att förelägganden är det mest förekommande.

De beslut som studerades grundades huvudsakligen på miljöbalken (SFS 1998:808) samt artskyddsförordningen (SFS 2007:845), men även skogsvårdslagen (SFS 1979:429) kunde tillämpas.

Studien visar även att handläggningen av avverkningsanmälningar bygger på ett riskbaserat urval där vissa ärenden väljs ut för manuell handläggning och fördjupad utredning utifrån riskbedömning och tillgängliga resurser. De studerade ärendena visar att den fördjupade utredningen ofta omfattar bland annat fältbesök samt kommunikation mellan myndighet och markägare eller ideella organisationer innan beslut fattas.

The purpose of this study is to analyze the extent to which felling notifications leads to formal decisions from Skogsstyrelsen and investigate the types of decisions that are made and the legislation that is applied.

The study was conducted as a document analysis in which felling/logging notifications cases involving formal decisions in Västmanlands county were examined. Decision documents, applied legal provisions, and administrative procedures were reviewed. Field studies were also carried out in selected sites to assess nature values and the occurrence of protected species.

The result showed that less than one percent of submitted felling notifications resulted in formal decisions. All studied decisions were related to nature's values or protected species and primarily consisted of injunctions.
The decisions were primarily based on the Swedish Environmental Code. The field studies showed that even production forests with moderate nature values could contain species and structural features that justified injunctions.

The study shows that it is relatively uncommon for felling notification cases to result in formal decisions. In cases involving nature values or protected species, decisions can be made in the form of “injunctions regarding precautionary measures”, “total prohibition against felling” or “prohibition against certain felling”. However, the results showed that injunctions were the most common form of decision.

The decision examined in the study were primarily based on the Swedish Environmental Code (1998:808) and the Species Protection Ordinance (2007:845), although the Forestry Act (1979:429) could also be applied.

The study also demonstrates that the processing of felling notifications is based on a risk-based selection system in which certain cases are chosen for manual handling and more detailed investigation based on risk assessment and available resources. The studied cases showed that these investigations often included field visits as well as communication between the authority, landowners and non-profit associations before decisions were made.