Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna studie undersöker vilka rutiner svenska ryttare och tränare använder inom träning, tävling och skötsel av fälttävlanshästar med fokus på rutiner som kan förebygga senskador. Senskador är ett vanligt problem inom fälttävlan på grund av den höga och upprepande belastningen på hästens senor, vilket ofta leder till lång rehabilitering och hög återfallsrisk. Syftet med studien är att undersöka vilka skadeförebyggande strategier fälttävlansryttare och tränare använder, samt att undersöka vilka rutiner djurägare använder runt träning samt tävling och skötsel som kan påverka framkomst av senskador.
Studien genomfördes som en kvantitativ enkätundersökning riktad till aktiva och tidigare aktiva fälttävlansryttare samt tränare i Sverige. Totalt inkluderades 14 svar i analysen. Enkäten innehöll frågor om bland annat träningsrutiner, val av underlag, användning av utrustning samt upplevda strategier för att minska skaderisk.
Resultaten indikerar att variation av underlag utgör en central strategi i det skadeförebyggande arbetet, där majoriteten av deltagarna varierar underlag flera gånger per vecka. Samtidigt framkommer det att mjuka underlag, såsom sand, ofta undviks trots att variation anses viktigt. Flera respondenter uppgav även att de någon gång valt att avstå från start på grund av underlaget, vilket indikerar en medvetenhet kring underlagets betydelse.
Tidigare forskning visar att senskador främst uppstår till följd av långvarig överbelastning och degenerativa förändringar. Resultaten tyder på att variation av underlag används i syfte att variera belastningen på senorna, men att olika underlag inte nödvändigtvis minskar belastningen utan träningsfrekvens och träningsinnehåll är avgörande för belastningen på senorna, där hög intensitet utan tillräcklig återhämtning kan öka risken för skador. Resultaten indikerar att ryttarnas skadeförebyggande strategier delvis är förenliga med tidigare forskning, samtidigt som sambandet mellan underlag, träning och skaderisk framstår vara komplext och påverkat av flera faktorer. Slutsatsen är att skadeförebyggande arbete bör baseras på ett helhetsperspektiv där flera faktorer samverkar och där både träning, underlag och individuella förutsättningar hos hästen beaktas.

This study investigates strategies to reduce the risk of tendon injuries in cross-country eventing horses, focusing on training, surface variation and equipment. Tendon injuries are a common issue in eventing due to the high mechanical loads placed on the horse’s tendons, often resulting in long rehabilitation periods and high risk of recurrence. The aim of the study was to examine which preventive strategies are used by Swedish event riders and trainers and how variation in training surfaces and training structure may prevent tendon injuries.
The study was conducted as a quantitative survey targeting event riders and trainers in Sweden with 14 responses included in the analysis. The questionnaire covered training routines, choice of surface, use of equipment and perceived preventive strategies.
The result show that variation in training surfaces plays an important role in injury prevention, with most participants reporting that they vary surfaces several times per week. At the same time, softer surfaces such as sand are often avoided, despite the perceived importance of variation. Several respondents also reported that they have chosen to withdraw from competitions due to unsuitable ground conditions, indicating an awareness of surface-related risk factors.
Previous research indicated that tendon injuries are typically caused by cumulative overload and degenerative changes rather than single acute events. Factors such as training intensity, recovery, age of the horse and temperature increase within the tendon also influence injury risk.
The findings indicate that variation of surfaces is used to alter loading, however, different surfaces do not necessarily reduce load but rather change how it is applied. Furthermore, the combination of training frequency and training content appears to be crucial, as high intensity without sufficient recovery may increase the risk of injury. Overall, injury prevention should be based on a holistic approach where training, surfaces and individual characteristics of the horse are considered.