Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Under de senaste decennierna har tjänstesektorn blivit alltmer kunskapsintensiv, vilket lett till ett mer ömsesidigt värdeskapande mellan olika aktörer. I Sverige äger enskilda skogsägare hälften av all produktiv skogsmark och är därmed onekligen viktiga för skogsnäringen. De enskilda skogsägare har blivit alltmer heterogena och mindre direkt involverade i förvaltningen av sina skogar, men ändå behållit emotionella band till deras skog, vilket bidragit till ett ökat behov av förvaltningsstöd. De befinner sig samtidigt i en värld där det blir fler påtryckningar utifrån hur skog bör skötas. Ofta konstrueras skogsägarna dessutom som konsumenter eller virkesleverantörer även om deras bidrag till värdeskapandet inom skogsnäringen är av stor vikt. Att förstå hur valet av en förvaltningsaktör går till kan därmed förstås som viktigt. Det är dessutom relativt outforskat, särskilt från både skogsägare och de som arbetar med skoglig förvaltning perspektiv. Detta arbete har därför bidragit med att skapa en bättre och bredare förståelse för hur enskilda skogsägares beslutsfattande går till vid valet av förvaltningsaktör.

Studien är en fallstudie och utgjordes av totalt 11 semi-strukturerade intervjuer med enskilda skogsägare med olika koppling till Skogssällskapet (nuvarande och före detta kunder, samt de som aldrig varit kund) och skogsförvaltare som arbetar på Skogssällskapet. De semistrukturerade intervjuerna byggdes upp av ett teoretiskt ramverk som bestod av deskriptiv beslutsteori, begränsad rationalitet, förtroendeteori och social representationsteori.

Resultatet visar på att enskilda skogsägare anser att personliga relationen, förtroende, arv och att skogsägarens preferenser och mål är viktigt. En god personlig relation är något som skapas av hur den enskilda skogsägaren bedömer att förtroende byggs upp och hur arvet av familjemedlemmar eller den sociala kontext de verkar i eller har omkring sig påverkar. Att lyssna och ta in skogsägarens mål och preferenser beskrivs som centralt för att en förvaltningsaktör ska vara attraktiv. Skogsförvaltarna betonar en liknande hållning och nyanserar det ytterligare med den stora heterogeniteten bland enskilda skogsägare och att individanpassat förvaltningsstöd är viktigt. Studien visar också på att skogsägare kan vara föränderliga i deras beslutsprocess och att än om en begränsad faktor i information och tid finns, går beslut att ändra.

Denna beslutsprocess kan beskrivas som en process där den enskilda skogsägarens beslut formas genom ett gradvis uppbyggt förtroende och den sociala kontexten denne befinner sig i. Förtroendet påverkas av både kompetens och integritet och den sociala kontexten skogsägaren befinner sig i som påverkas av normer och arv. Processen avgörs sedan av individuellt hållna beslutsfattande grunder.

Over the past decades, the service sector has become increasingly knowledge intensive, leading to more reciprocal value creation between actors. In Sweden, private forest owners own half of all productive forest land and are therefore undeniably important to the forestry sector. The private forest owners have become more heterogeneous and less directly involved in managing their forests, while retaining emotional attachments to their forest property, thereby increasing their need for management support. Combined with growing external pressures regarding forest use. Furthermore, forest owners are often constructed as consumers or timber suppliers, even though their contribution to value creation within the forestry sector is of great importance. Understanding how the choice of a forest management actor is made can therefore be understood as important. Moreover, this area remains relatively unexplored, particularly from the perspectives of both forest owners and those working with forest management. This study has therefore contributed to creating a broader and deeper understanding of how private forest owners make decisions when choosing a management actor.

The study is a case study and considered of a total of 11 semi-structured interviews with private forest owners who had different relationships with Skogssällskapet (current customers, former customers, and those who had never been customers), as well as forest managers working at Skogssällskapet. The semi-structured interviews were based on a theoretical framework consisting of descriptive decision theory, bounded rationality, trust theory and social representation theory.

The result show that private forest owners consider personal relationships, trust, inheritance and the consideration of the forest owners preferences and goals to be important factors. A strong personal relationship is created through the individual forest owner perceives trust to be built, as well as the influence of family inheritance and the social context in which they operate or by which they are surrounded. Listening to and taking the forest owners goals and preferences into account is described as central for a management actor to be considered attractive. The forest manager emphasized a similar perspective and further nuanced by highlighting the great heterogeneity among private forest owners and the importance of individually adapted management support. The study also demonstrates that forest owners may be flexible in their decision-making processes and that decisions can change even when limitations in time and information exist.

This decision-making process can be understood as one in which the individual forest owners decisions are shaped gradually by the development of trust and by the social context in which they are situated. Trust is influenced by perceptions of both competence and integrity, as well as by the social context surrounding the forest owner, which is itself shaped by norms and inherited traditions. The process is ultimately determined by the individual’s underlying decision-making criteria.