Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Sveriges vägnät består av ca 570 000 km vägar. Av dessa ca 570 000 km vägar är ca 210 000 km så kallade skogsbilvägar, vars huvudsakliga syfte är att möjliggöra råvarans transport från skogen till industrin med hjälp av timmerbilar. Stora volymer skogsråvara transporteras årligen på dessa vägar runt om i landet, något som ställer höga krav på kvalitet och underhåll för att flödet ska kunna fungera optimalt och utan avbrott. Skogsbilvägarna används inte enbart för skogsbrukets transporter, utan även för trafik relaterad till jakt, fiske, friluftsliv samt för vårt militära försvar och bekämpning av skogsbränder. Detta innebär att vägnätet har en viktig funktion för flera parter vilket ytterligare ökar belastningen, och ställer krav på skötsel och underhåll. Trafikverket tillhandahåller via sin tjänst NVDB (NationellVägDataBas) vissa data över Sveriges vägnät, bland annat för att underlätta vid vägval i samband med virkestransporter.

Det oberoende virkesmätarföretaget Biometria genomförde 2018 – 2023 en omfattande inventering av skogsbilvägarna i Götaland för att kartlägga nuvarande skick och behov av åtgärder på vägnätet. Inom Snefringe Häradsallmänning, Västmanland, såg man efter Biometrias undersökning ett behov av en liknande inventering av det egna vägnätet. Man var även intresserad av ett underlag med förslag på åtgärder för att kunna förbättra kvaliteten på vägarna.

En undersökning genomfördes på delar av Snefringe Häradsallmännings innehav. Undersökningen utgick från samma metodik som använts av Biometria vid inventeringen i Götaland. Respektive väg fick olika typer av klassningar för exempelvis framkomlighet och tillgänglighet beroende på dess egenskaper och nuvarande skick. Undersökningens syfte var att klassificera alla vägar inom det angivna området, jämföra klassningarna med tillgängliga data från NVDB, samt att ta fram en åtgärdsbank för vägnätet.

Resultatet av undersökningen visar att insamlade aktuella data endast delvis överensstämmer med data i NVDB. 53 procent av vägarna som undersöktes bedömdes uppnå tillgänglighetsklass C, medan data i NVDB visade att 56 procent uppnådde kraven för tillgänglighetsklass C. Endast 10 procent av vägarna i undersökningen bedömdes uppfylla kraven för framkomlighetsklass 1, medan motsvarande klassning för samma vägnät i NVDB uppgår till 58 procent. Resultatet visar även att den vanligaste orsaken till nedklassning beträffande vägarnas framkomlighet är otillräcklig breddning av vägbanan genom kurvor. Beträffande tillgänglighet konstaterades att många vägar har stora mängder organiskt material i vägbanan, något som på sikt kan orsaka att vatten blir kvar i vägkroppen, med försämrad bärighet som följd. När klassningen gjorts togs ett underlag fram, en så kallad åtgärdsbank, där åtgärder fick olika prioritet beroende på deras grad av angelägenhet. Åtgärder med hög grad av angelägenhet och prioritet är exempelvis slyröjning och väghyvling. Dessa är direkt nödvändiga för att vägen ska hålla fortsatt god funktionalitet. Åtgärder med låg grad av angelägenhet och prioritet är exempelvis större renoveringar eller breddningar av vägbanor.

En slutsats från undersökningen är att uppgifterna i NVDB ofta är bristfälliga, ibland direkt saknas, och i fallet för undersökningens geografiska område får betraktas som inaktuella. En annan slutsats är att många av orsakerna som ligger till grund för nedklassning av skogsbilvägarna både kan åtgärdas och motverkas med enklare underhållsåtgärder.

Swedens road network consists of 570 000 km of roads. Out of these 570 000 km, 210 000 km are so called forestry roads. Their primary purpose is to enable the transport of raw materials from the forest to the facilities of the forestry industry via the use of timber trucks. Vast volumes of raw materials are transported on this network of roads annually, and this intense traffic puts high demands on the quality and maintenance of these roads in order to avoid workflow disruptions down the line. In addition to the traffic derived from logging, the network of forestry roads also has to endure traffic from people wanting to access the forest for recreational purposes, such as hunting, fishing or foraging, but also for military and firefighting purposes. This means that there are high demands on the access of these roads, and that the strain on them is heavy. Trafikverket provides data regarding the entire Swedish road network via their database NVDB (NationellVägDataBas). This data is typically used for choosing the most suitable route for logistical purposes.

The independent company Biometria, whose primary objective is to provide an impartial service for measuring timber and pulp wood for the forestry industry, conducted a comprehensive inventory of all the forestry roads in the region of Götaland between 2018 – 2023. The main objective was to obtain data of the current state of the roads, and to identify areas in need of maintenance. After Biometrias inventory was concluded, Snefringe Häradsallmänning, located in Västmanland expressed the need for a similar inventory to be carried out on their own network of roads. In addition to an inventory, they wished for a repository of measures for the roads, specifically to improve the general quality of them.

A survey was conducted on parts of Snefringe Häradsallmännings estate. The survey implemented the same methodology used by Biometria for their inventory, where every specific road received different types of classifications regarding availability and accessibility depending on their current state and individual properties. The purpose of the survey was to classify all the roads within a given area, compare the results with different data available from the NVDB database, and put together a repository of measures for the network of roads.

The results of the survey revealed that the collected data only in certain cases corresponded with data available via NVDB. 53 percent of the roads examined were assigned class C for availability, whereas the data from NVDB indicated that 56 percent of the roads had been assigned class C for availability. Only 10 percent of the roads were considered to meet the requirements for class 1 for accessibility, whilst the corresponding classification for the same roads in NVDB was as high as 58 percent. The results also revealed that the number one cause for class downgrading of accessibility was the lack of sufficient widening of curves on the roads. The number one cause for class downgrading of availability was that many of the inspected roads had large amounts of organic material growing in the bed of the road. This can cause issues with lingering standing water, which in turn can compromise the carrying capacity of the road. Once all the roads had been given their individual classifications, a repository of measures for each individual road was compiled where different measures were given different levels of priority depending on their level of urgency. Measures with high urgency and high priority is for example brush cutting or grading, which are vitally important for the road for it to be functional. Measures with low urgency and low priority is for example major renovations or road widening.

The survey concluded that the available data provided by NVDBs database is lacking, both in terms of not being available, but also the fact that – at least in the area where the survey was conducted – the data can be considered to be dated. Another conclusion is that many of the causes of downgrades within the road network can easily be avoided by implementing regular measures of maintenance.