Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna studie undersökte resultatet av maskinell sådd av tall i Västsverige med fokus på hur olika ståndortsfaktorer påverkar föryngringsutfallet. Bakgrunden till studien är det ökade behovet av ståndortsanpassad skogsskötsel samt de utmaningar som finns kring tallföryngring i områden med högt betestryck och ökande risk för tork- och barkborreskador i granbestånd. Syftet var att analysera hur markförhållanden, markberedning, höjd över havet, jorddjup och viltskador påverkar resultatet av maskinell sådd samt att bedöma metodens praktiska potential i området.

Studien genomfördes genom inventering av föryngringar på flera fastigheter i Västsverige där maskinell sådd av tall hade utförts. Inom varje objekt registrerades bland annat antal sådda och naturligt föryngrade tallplantor, andel viltskadade plantor, marktextur, jorddjup, höjd över havet samt förekomst av frö- och skärmträd. Resultaten analyserades statistiskt för att identifiera samband mellan ståndortsfaktorer och föryngringsresultat.

Resultaten visade att samtliga inventerade objekt uppfyllde Skogsvårdslagens krav på godkänd föryngring, men att variationen mellan objekten var stor. De bästa föryngringsresultaten uppnåddes främst på sandiga-moiga till moiga jordar med tillräckligt jorddjup och väl utförd markberedning. Mycket grunda jordar gav generellt svagare resultat. Studien visade även att naturlig föryngring ofta bidrog med ett lika stort eller större planttantal än själva sådden, vilket indikerar att markberedningen och fröträd haft stor betydelse för etableringen. Ett visst samband kunde även observeras mellan höjd över havet och föryngringsresultat, där marker kring högsta kustlinjen ofta uppvisar högre plantantal.

Viltskador förekom på samtliga fastigheter men varierade kraftigt mellan objekten. Resultaten indikerade samtidigt att höga plantantal genom sådd tillsammans med naturlig föryngring kan minska den relativa effekten av betesskador då tillräckligt många oskadade plantor fortfarande återstår för en framtida gynnsam beståndsutveckling.

Studien visar att maskinell sådd av tall är en fungerande föryngringsmetod i Västsverige när rätt ståndorter väljs och markberedningen utförs på ett ändamålsenligt sätt. Resultaten understryker samtidigt vikten av noggrann ståndortsanpassning, särskilt avseende jorddjup och marktextur. Metoden bedöms ha stor potential som ett verktyg för att öka tallandelen på lämpliga marker och därigenom bidra till mer klimatanpassade och robusta skogar i ett föränderligt klimat.

This study investigated the outcome of mechanized direct seeding of Scots pine in western Sweden, with a focus on how different site factors influence regeneration success. The background to the study is the increasing need for site-adapted forest management as well as the challenges associated with pine regeneration in areas with high browsing pressure and increasing risks of drought and bark beetle damage in Norway spruce stands. The aim was to analyze how soil conditions, site preparation, elevation, soil depth, and browsing damage affect the results of mechanized seeding and to evaluate the practical potential of the method in the region.

The study was conducted through field inventories of regeneration sites on several forest properties in western Sweden where mechanized pine seeding had been carried out. Within each site, the number of seeded and naturally regenerated pine seedlings, browsing damage, soil texture, soil depth, elevation, and the presence of seed and shelter trees were recorded. The results were statistically analyzed to identify relationships between site factors and regeneration outcomes.

The results showed that all inventoried sites fulfilled the legal requirements for approved regeneration according to Swedish forestry legislation, although the variation between sites was substantial. The best regeneration results were primarily found on sandy-silty and silty soils with sufficient soil depth and well- executed site preparation. Very shallow soils generally produced weaker results. The study also demonstrated that natural regeneration often contributed an equal or greater number of seedlings than the direct seeding itself, indicating that site preparation played a crucial role in seedling establishment. A relationship was also observed between elevation and regeneration success, where sites located around the highest coastline generally displayed higher seedling densities.

Browsing damage occurred on all properties but varied considerably between sites. At the same time, the results indicated that high seedling densities achieved through seeding together with natural regeneration may reduce the relative impact of browsing damage, since a sufficient number of undamaged seedlings remained for continued stand development.

The study demonstrates that mechanized direct seeding of Scots pine is a viable regeneration method in western Sweden when suitable sites are selected and site preparation is properly carried out. The results also emphasize the importance of careful site adaptation, particularly regarding soil depth and soil texture. The method is considered to have strong potential as a tool for increasing the proportion of pine on appropriate sites and thereby contributing to more climate-adapted and resilient forests in a changing climate.