Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Sveriges vägnät består av 58 400 mil väg. Av dessa är 44 000 mil enskilda vägar och av dem är ungefär 21 000 mil permanenta skogsbilvägar. Sverige transporterar oförädlad biomassa från skogen på en sträcka motsvarande 7 000 varv runt jorden årligen och av dessa transporter börjar 90 procent på en enskild väg. En del av dessa vägar passerar genom vatten och för att leda vidare vattnet krävs det att man gör en vägpassage. Detta görs vanligtvis genom att använda antingen vägtrummor, valvbågar eller broar. Dessa ska anläggas så att de inte har någon påverkan på vattendraget och inte förstör livsmiljöer för de arter som lever där. Tidigare studier har visat att 30–50 procent av alla vägtrummor på enskilda vägar utgör vandringshinder för fiskar. En följd av detta blir att deras spridning begränsas och att lek- och födoplatser blir omöjliga att nå.

Idag inventeras vandringshinder främst genom instruktioner som ger en mer teoretisk bild hur vägpassagen fungerar men det säger egentligen ingenting om hur vägpassagen fungerar i praktiken. Därför har en studie genomförts i syfte att skapa en fungerande fiskfälla som kan placeras uppströms vägpassagerna och som kan fånga fisk som tar sig genom vägpassagen. På så vis upptäcks om passagen utgör ett vandringshinder eller inte. Om fisk tar sig förbi passagen är det alltså ej ett vandringshinder.

Studien utfördes genom datainsamling där vägpassager undersöktes med hjälp av två egenbyggda fällor. Ritningar skapades, material inhandlades och byggnationen utfördes.

Resultatet visar att fällorna fungerar och att 60 procent av alla vägpassager som undersöktes utgör ett vandringshinder vilket är något högre än vad tidigare studier visat. Vanligaste orsaken till att en vägpassage utgör ett vandringshinder är dess placering. De är ofta för högt placerade i förhållande till vattnet.

Resultatet av studien är att en ny inventeringsmetod har skapats och förhoppningsvis kommer framtida studier kunna använda och vidareutveckla metoden. En slutsats är att de konstruerade fällornas öppning med fördel kunde ha modifierats för att minska deras beroende av vattendjup.

The Swedish road network consists of 584 000 kilometers of roads. Of these 440 000 kilometers are private roads, approximately 210 000 kilometers of these are permanent forest roads. Each year, Sweden transports unprocessed forest biomass over a distance equivalent to 7 000 laps around earth and 90 percent of these transports begin on a private road. Some of these road’s pass through water and to divert the water, a road crossing is required, usually by using road culverts, arch culverts or bridges. These should be designed so that they do not impact the watercourse or damage habitats for species living there. However, previous studies have shown that 30 – 50 percent of all culverts on private roads act as a barrier for fish passage. As a result, their movement is restricted, making spawning and feeding areas inaccessible.

Today, migration barriers are primarily assessed through guidelines that provide a more theoretical picture of how a road crossing functions, but this does not necessarily reflect how it works in practice. Therefore, the aim of this study is to develop a functional fish trap that can be placed up streams of a road crossing to capture fish that passes through. In this way it becomes possible to determine whether a road crossing constitutes a migration barrier. If fish can pass through, it is not a barrier.

This study was executed through data collection, where road crossings were examined using two self-constructed traps. Designs were created, materials were purchased and construction was completed.

The results show that the traps function and that 60 percent of the road crossings examined constitute migration barriers, which are a little higher than previous studies have shown. The most common reason a road crossing acts as a migration barrier is its placement, being positioned too high in relation to the water level.

The conclusion of the study is that a new inventory method has been developed. Hopefully future studies will be able to build upon this work. The opening of the traps could advantageously have been modified to reduce their dependence on water depth.