Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna studie syftar till att undersöka hur tjänstepersoner upplever och använder sitt handlingsutrymme för att driva förändring i det kommunala klimatarbetet. Med avstamp i behovet av en accelererad omställning på flertalet samhälleliga nivåer är studien mer specifikt intresserad av om, hur och under vilka omständigheter en tjänsteperson kan tänkas vara ett betydelsefullt inslag för en förändringsprocess som är transformativ i sin karaktär. Studiens syfte besvaras genom två frågeställningar som i) undersöker de politiska och organisatoriska strukturer som reglerar tjänstepersonernas handlingsutrymme, och ii) resonerar kring hur tjänstepersonerna använder sitt handlingsutrymme för att agera enligt Waddocks (2020) beskrivning av transformationsagenter. Det empiriska materialet samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner från sex svenska kommuner. Utöver begreppet transformationsagenten och dess tre egenskaper seende, meningsskapande och sammankopplande har begreppen government, governance, politiskt institutionalism och komplex institutionalism (Bellamy & Palumbo 2010; Hysing & Olsson 2018) använts som teoretiska utgångspunkter.
Resultaten visar att tjänstepersonerna inom det kommunala klimatarbetet på flera sätt använder sitt handlingsutrymme för att likt transformationsagenter driva förändring. En stor vikt i analysen läggs på hur tjänstepersonerna agerar meningsskapande och sammankopplande gentemot politiker, den omgivande tjänstemannaorganisationen och andra kommuner. Seendet – som handlar om att betrakta klimatfrågan ut ett systemperspektiv - är således något som både ses som ett ideal och ett argument för att skapa både mening och samordning. Samtidigt har studien också visat på hur den enskilde personens påverkansmöjligheter på olika sätt möjliggörs eller begränsas av de politiska och organisatoriska strukturer som denne verkar inom. En politiskt stark viljeriktning är bland annat av stor betydelse för den enskildes mandat att driva frågorna framåt, då det både underlättar samarbetet däremellan och ofta betyder att tjänstemannakåren ges stor tillit för att utforma olika åtgärder. Likaså spelar kommunala resurser och den organisatoriska placeringen på kommunnivå en betydande roll för den enskilde tjänstepersonens möjligheter att agera för förändring. Flera kommuner genomgår just nu strukturella förändringar med syfte att effektivisera implementeringen av klimatmålen, vilket också lägger ett ökande mandat på tjänstepersonerna att föreslå åtgärder för bättre måluppfyllande. Dessutom har EU-lagstiftning lyfts fram som pådrivande för att ge tjänstepersonerna ökade mandat att driva frågorna i sina respektive organisationer, även när den kommunala politiska viljeriktningen tycks svagare.

This study aims to examine how public civil servants perceive and utilize their scope of action to drive change in municipal climate work. Building on the need for an accelerated transition at multiple societal levels, this study is specifically interested in if, how, and under what circumstances a public servant might take the role of a significant contributor in a transformative process. The aim of the study is addressed through two questions that i) examine the political and organizational structures that regulate civil servants’ scope of action, and ii) explore how public officials use their scope for action to act in accordance with the description of the transformation agent (Waddock 2020). The empirical data was collected through six semi-structured interviews with public officials from six Swedish municipalities. In addition to the theoretical framework of the transformation agent and its three characteristics of seeing, sensemaking, and connecting - the concepts of government, governance (Bellamy & Palumbo 2010), political institutionalism and complex institutionalism (Hysing & Olsson 2018) were used for the analysis.
The results show that civil servants involved in municipal climate work in various ways use their scope of action to drive change in accordance with the transformation agent. The analysis places significant emphasis on how the officials act to create meaning and foster connections with politicians, the surrounding public sector organization and other municipalities. The seeing characteristic - which involves viewing the climate issue from a systemic perspective - is thus seen both as an ideal and a rationale for creating meaning and fostering coordination. Additionally, the study has also shown how an individual’s ability to influence is enabled or limited by the political and organizational structures within which they operate. A strong political willingness for climate action proved to be of great importance for the individual’s mandate to drive these issues forward, as it both facilitates cooperation and often means that the official is given great trust.
Likewise, municipal resources and the positioning of the individual within the municipal organization play a significant role in the civil servants’ ability to exert influence. In several of the represented municipalities, structural changes are happening that serve to make the implementation process of climate goals more effective. Through this, the officials are also given a clearer mandate to suggest actions for achieving set climate goals. In addition, the role of European Union legislation has been highlighted as a driving force in providing civil servants with a stronger mandate to advance these issues within their respective organizations, even when the local political willingness to act seems weaker.