Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Globalt bidrar matsvinnet med 8 - 10 % av de mänskligt genererade växthusgasutsläppen. Ansträngningar för att minska detta är en viktig del i arbetet med att motverka den alltmer akuta klimatkrisen. Utöver växthusgasutsläpp bidrar matsvinnet även med ett slöseri av dricksvatten och energiresurser. Arbetet med att minska matsvinnet i världen kan kopplas till flera av de eftersträvade miljömålen i handlingsplanen Agenda 2030.
Målet med denna uppsats är att undersöka om den senaste tidens stora höjningar av livsmedelspriserna lämnar spår i hushållens matavfall. Den undersöker om det finns någon skillnad i mängden matsvinn som genereras av olika hushåll kopplat till deras socioekonomiska förutsättningar. De kraftiga prisökningarna på livsmedel har också undersökts i denna uppsats.

Data är tillhandahållet av Uppsala Vatten och Avfall, det kommunägda bolag i Uppsala som ansvarar för insamling av mat- och restavfall. Datamaterialet täcker en period från 2017 till 2025. Detta har sedan vägts mot ekonomiska aspekter som mest troligen kan påverka hushållens agerande runt matfrågan. Livsmedelsindex för perioden och statistik över hur den disponibla inkomsten har varierat för boende i kommunen har använts.

En oväntad upptäckt som gjordes under arbetet var den tydliga nedgång i genereringstakt för matsvinn som villahushållen i Almunge och Gamla Uppsala uppvisar under åren 2022 – 2023. En reaktion som inte alls speglas av flerbostadshushållen i Sala Backe. Det har skapat ett behov av att finna de bakomliggande orsakerna.

Sala Backe har en lägre genereringstakt av matsvinn än de båda villaområdena, men det är inte klarlagt att detta beror på invånarnas socioekonomiska förutsättningar. Mängden matsvinn som ett hushåll ger upphov till är beroende av antal boende. I detta område är antalet små bostäder högre än i villaområdena med en följd att en större andel ensamhushåll kan förmodas.

Många stora omvärldshändelser har legat bakom den kärvare ekonomin och de kraftigt stigande livsmedelspriserna under den studerade perioden. De höjda matpriserna har inte ensamt varit ansvariga för spåren som syns i form av ett minskat matsvinn för hushållen. I samspel med annan ekonomisk påverkan har dock priserna fått ett genomslag i form av en minskad mängd matsvinn. Det ursprungliga målet att påvisa en skillnad i mängd matsvinn mellan grupper med olika socioekonomiska förutsättningar har dock inte kunnat uppnås.

Globally food waste is responsible for 8 – 10 % of the human generated greenhouse gas emissions. Efforts to reduce this is an important part of dealing with the increasingly acute climate crisis. In addition to greenhouse gas emissions, food waste also contributes to the waste of drinking water and energy resources. The work to reduce food waste in the world can be linked to several of the environmental goals pursued in the action plan Agenda 2030.

The aim of this thesis is to investigate, if the recent large increase in food prices leaves traces in household food waste. It investigates if there is any difference between food waste, generated by different households in relation to their socioeconomic conditions. The immense rise of food prices has also been investigated in this thesis.

Data has been provided by Uppsala Vatten och Avfall, the municipally owned company which handles waste in the municipality. The data material covers a period from 2017 to 2025. This has then been weighted against the economic aspects, that may influence the behaviour of the households regarding food issues. Food price index of the period and statistics of how the disposable income has varied for inhabitants in the municipality have been used.

An unexpected finding made during the study, was the clear decline in the rate of food waste generation among the households in Almunge and Gamla Uppsala in the years 2022 - 2023. A reaction not reflected by the apartment households in Sala Backe. It has created a need to identify the underlying causes.

Sala Backe has a lower level of food waste generation, than the other two areas. But it is not clear if it is due to the residents’ socioeconomic conditions. The amount of food waste generated by a household is dependent on the number of residents. In this area the proportion of small homes is higher than in the other two areas, which may indicate there is a larger share of single person homes.

Many major global events, contributed to harsher economic conditions and sharply rising food prices during the studied period. The higher food prices alone were not responsible for the signs of reduced household food waste observed in the data. In relation to other economic pressures, rising prices did nevertheless contribute to a decrease in the amount of food waste generated. The original aim of demonstrating a difference in the amount of food waste between groups of different socioeconomic conditions could however not be achieved.