Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Arbetsmiljön inom djursjukvården är komplex och ställer höga krav på både organisatorisk och social arbetsmiljö. Djursjukskötare arbetar i en miljö som präglas av högt tempo, varierande arbetsuppgifter och emotionellt krävande situationer, vilket tidigare forskning visar kan påverka både välbefinnande och patientsäkerhet. Tidigare forskning har visat att obalans mellan krav och resurser, bristande återhämtning samt låg grad av kontroll över arbetssituationen kan bidra till stress och utbrändhet. Trots detta finns begränsad forskning om arbetsmiljön för djursjukskötare i Sverige.
Syftet med arbetet var därför att undersöka den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för legitimerade djursjukskötare inom djursjukvård för smådjur i Sverige. Aspekter som undersöktes var delaktighet och handlingsutrymme, krav och resurser, socialt stöd, återhämtning, arbetstid, raster och pauser, utformning av arbetsplatser och ohälsosam arbetsbelastning.
Arbetet genomfördes som en kvantitativ enkätstudie med fritextsvar. En webbaserad enkät distribuerades till legitimerade djursjukskötare via e-post och Facebook. Totalt inkluderades 123 respondenters fullständiga svar i analysen. Enkäten innehöll frågor om resurser i arbetet, arbetsmiljö, arbetstid, återhämtning samt arbetsplatsens utformning. Resultaten analyserades med deskriptiv statistik.
Resultatet visade att respondenterna upplevde brister i den organisatoriska arbetsmiljön. Majoriteten av respondenterna upplevde problem med bemanning och arbetsbelastning, där resurserna inte alltid upplevdes motsvara kraven i arbetet. Möjligheten till återhämtning upplevdes vara begränsad för flera respondenter, då en stor andel uppgav att de sällan eller endast ibland kunde ta pauser vid behov. Vidare upplevdes brister i återkoppling från chefer, där flera respondenter sällan fick återkoppling på sina arbetsinsatser. Samtidigt visade resultaten att socialt stöd från kollegor och chefer var en viktig resurs, särskilt i emotionellt krävande situationer. Det framkom även variationer i upplevelsen av inflytande över arbetsmiljön samt i vilken utsträckning arbetsmiljörelaterade riktlinjer var kända på arbetsplatsen. Svaren från fritextalternativen belyste även yttre faktorer såsom oro för konflikter med djurägare och uthängning på sociala medier, som orsaker till stress.
Sammanfattningsvis tyder arbetet på att arbetsmiljön för djursjukskötare i Sverige präglades av en obalans mellan krav och resurser samt brister i den organisatoriska arbetsmiljön, samtidigt som socialt stöd fungerade som en skyddande faktor. Resultaten indikerade att de nuvarande arbetsförhållandena kan indikera utmaningar för långsiktig hållbarhet och att förbättringsåtgärder inom flera områden kan vara nödvändiga.

The work environment within the veterinarian profession is complex and places high demands on both the organisational work environment and the social work environment. Veterinary nurses work in an environment characterised by a high pace, varied tasks, and emotionally demanding situations, which may affect both well-being and patient safety. Previous research has shown that an imbalance between work demands and resources, insufficient recovery, and a low degree of control over the work situation can contribute to stress and burnout. Despite this, there is limited research on the work environment of veterinary nurses in Sweden. The aim of this student project was therefore to investigate the organisational and social work environment of licensed veterinary nurses within small animal veterinary practice in Sweden. Aspects that were examined included participation and control, demands and resources, social support, recovery, working hours, breaks, workplace design and unhealthy workload.
The student project was conducted as a quantitative survey with elements of free-text responses. A web-based questionnaire was distributed to licensed veterinary nurses via email and Facebook. In total, 123 complete responses from respondents were included in the analysis. The questionnaire included questions on work resources, work environment, working hours, recovery, and workplace design. The results were analysed using descriptive statistics.
The results indicated several shortcomings in the organisational work environment. Many respondents experienced problems related to staffing and workload, where resources did not always meet work demands. Opportunities for recovery were limited for many, as a large proportion reported that they rarely or only sometimes were able to take breaks when needed. Furthermore, respondents experienced a lack of feedback from managers, with many respondents rarely receiving feedback on their work performance. At the same time, the results indicated that social support from colleagues and managers was an important resource, particularly in emotionally demanding situations. Variations were also observed in perceived influence over the work environment and in the extent to which workplace policies were known to employees. Free-text responses further highlighted external factors, such as concerns about conflicts with pet owners and exposure on social media, as sources of stress.
In conclusion, the student project showed that the work environment for veterinary nurses in Sweden was characterised by an imbalance between work demands and resources, as well as shortcomings in the organisational work environment, while social support functioned as a protective factor. The results may indicate that the current working conditions might not be fully sustainable in the long term and that improvements in several areas may be necessary.