Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Redovisningsbaserat material framstår ofta som ordnat. Händelser registreras, ersättningar bokförs och betalningar lämnar spår. Men formell ordning innebär inte nödvändigtvis materiell klarhet. En enskild post kan vara begriplig inom sitt eget system, samtidigt som relationen mellan flera system pekar mot ett annat förklaringsproblem. Denna studie undersöker hur administrativa och finansiella spår kan analyseras som relationella flöden i redovisningsbaserat material. Studien bygger på offentliga förundersökningshandlingar från ett fall inom tandvårdssektorn och analyserar patientuppgifter, ersättningsuppgifter, bokföringsmaterial och banktransaktioner tillsammans. Teoretiskt utgår studien från kritisk realism, redovisning som institutionell representation samt finansiella flöden och transaktionskedjor. Metoden består av systematisk dokument- och transaktionsanalys. Datapunkter identifieras, standardiseras och kopplas genom uttryckliga kopplingskriterier. Därefter rekonstrueras partiella och fullständiga flöden mellan olika systemspår. Analysen skiljer mellan datapunkt, koppling, flöde, mönster och tolkning för att minska risken att observerade mönster förväxlas med bevisade mekanismer. Resultatet visar att det
centrala inte ligger i en isolerad avvikelse, utan i hur flera spår börjar motsäga, förstärka och begränsa varandra. Koncentrerade patientobservationer, återkravsunderlag, patientuppgifter som motspår, begränsade egenavgifter, aggregerad bokföring och bankmaterial får analytisk betydelse först när de analyseras tillsammans. Studien fastställer inte skuld eller rättsligt ansvar. Bidraget
ligger i att visa hur fragmenterade redovisningsbaserade spår kan analyseras inferentiellt, utan att tillskriva materialet större beviskraft än det har.

Accounting-based material often appears ordered. Events are registered, reimbursements are recorded, and payments leave traces. Yet formal order does not necessarily imply material clarity. An individual entry may be understandable within its own system, while the relation between several systems points to a different explanatory problem. This study examines how administrative and financial traces can be analysed as relational flows in accounting-based material. It is based on public criminal investigation documents from a case in the dental sector and analyses patient information, reimbursement data, accounting records, and bank transactions together. Theoretically, the study draws on critical realism, accounting as institutional representation, and financial flows and transaction chains. The method consists of systematic documents and transaction analysis. Data points are identified, standardised, and linked through explicit connection criteria. Partial and complete flows are then reconstructed between different system traces. The analysis distinguishes between data point, connection, flow, pattern, and interpretation in order to reduce the risk of confusing observed patterns with proven mechanisms. The findings show that the central issue does not lie in an isolated deviation, but in how several traces begin to contradict, reinforce, and delimit one another. Concentrated patient observations, recovery claim material, patient information as counter-traces, limited patient fees, aggregated accounting, and bank material acquire analytical significance only when analysed together. The study does not determine guilt or legal responsibility. Its contribution lies in showing how fragmented accounting-based traces can be analysed inferentially without assigning the material greater evidential force than it can bear.