Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Till akutmottagningar för smådjur kommer patienter i behov av vård för olika tillstånd, allt från livshotande till mindre allvarliga sådana. Triagering på akutmottagningar är av största vikt för att patienter ska prioriteras utifrån medicinskt behov, så att de mest akut sjuka eller skadade patienterna får vård först. På djurkliniker och djursjukhus jobbar personal från olika yrkesgrupper tillsammans, med varierande mängd erfarenhet och utbildning. För att skapa bästa möjliga förutsättningar för patienterna är det viktigt att lagarbetet fungerar och att bedömningarna är konsekventa. Att basera triagebedömningar på insamlade vitalparametrar är av stor vikt men kan vara tidsfördröjande i en akut situation.
Syftet med arbetet var således att undersöka hur väl triagebedömningar av skadade och sjuka smådjur överensstämmer såväl inom som mellan yrkesgrupper med erfarenhet av arbete på akutmottagningar för smådjur i Sverige. Studien undersökte även hur utbildning och yrkeserfarenhet kan påverka dessa bedömningar. Därutöver syftade arbetet till att undersöka vilka vitalparametrar som prioriteras vid den kliniska undersökningen av djuret och som ligger till grund för personalens triagebedömning.
En enkät skickades via mejl till 254 smådjurskliniker och smådjurssjukhus i Sverige för att undersöka hur yrkestillhörighet, erfarenhet samt utbildning i triage kan påverka triagebedömningar av simulerade fall. Totalt inkluderades 101 respondenter i studien. I enkäten presenterades fyra simulerade fall med varierande allvarlighetsgrad. Respondenterna ombads tilldela varje fall en triagefärg enligt en femgradig skala samt ange vilka fyra vitalparametrar de prioriterade att undersöka.
Resultaten från detta arbete visade inga större numeriska skillnader i triagebedömningar mellan olika yrkes-, erfarenhets- eller utbildningsgrupper. Triagebedömningarna av fallen utförda av djurvårdare på nivå 2 avvek från bedömningarna utförda av resterande yrkesgrupper. Respondenterna från denna yrkesgrupp tenderade att bedöma alla fall som mindre allvarliga och valde triagefärger som representerade längre väntetider på veterinärundersökning. Därutöver tenderade även de med minst erfarenhet att bedöma fallen som mindre allvarliga. Kontroll av slemhinnor var den vitalparameter som flest respondenter valde att undersöka i samtliga fall.
Samstämmiga triagebedömningar mellan individer som arbetar på akuten kan leda till högre patientsäkerhet men även bättre fördelning av resurser såsom sjukvårdsmaterial och personalens tid. Med hjälp av utbildning, kunskapsutbyte och fortsatt tillämpning av standardiserade triagemetoder kan detta viktiga arbete kring konsekventa triagebedömningar fortsätta drivas framåt, allt för att ge djuren bästa möjliga vård. Det behövs fler studier på hur yrkestillhörighet, erfarenhet och utbildning inom triage kan påverka triagebedömningar och vilken effekt det kan ha på patientsäkerhet. I denna studie kunde en viss numerär skillnad vid triagebedömning ses mellan respondenter i olika yrkes- och erfarenhetsgrupper men på grund av det begränsade urvalet kan inte resultatet anses som representativt för studiepopulationen. Eftersom personalens triagebedömningar kan påverkas av flera olika faktorer bör framtida studier göra en mer djupgående och statistisk analys för att förhoppningsvis hitta samband. För att utveckla kunskapen inom ämnet kan framtida studier, med hjälp av en enkät eller genom observation, även undersöka i hur stor utsträckning standardiserade triagesystem används.

Small animal emergency departments receive patients presenting with conditions of varying severity, ranging from life-threatening emergencies to less critical cases. Triage in emergency departments is of utmost importance to ensure that patients are prioritized according to medical need, allowing the most critically ill or injured patients to receive care first. At veterinary clinics and animal hospitals, staff from different professions with varying levels of experience and education work in teams. In order to provide the best possible care for the patient, it is important that this teamwork is efficient and that the triage assessments are consistent. Basing decisions on collected vital parameters is of great importance, but it may also be time-consuming in emergency situations.
The aim of the study was therefore to investigate how consistent triage evaluations are within and between professions that have experience of working in small animal emergency departments in Sweden. The study also examined how education and professional experience may influence these assessments. In addition, the study aimed to investigate which vital parameters are prioritized and form the basis for staff triage assessments.
In this study, an online survey was distributed by email to 254 small animal clinics and hospitals in Sweden to investigate how professional titles, amount of experience and whether they are trained in triage or not can affect the triage evaluation of simulated cases. In total, 101 respondents were included in the study. The survey presented four simulated cases with varying levels of severity. Respondents were asked to assign each case a triage color from a five-point scale and to select which four vital parameters they would prioritize.
The results of this study showed no major numerical differences in triage assessments between different professions, levels of experience or educational groups. However, triage assessments performed by level 2 animal care assistants differed, compared to those performed by the other professions. Respondents from this profession tended to assess all cases as less severe and selected triage colors associated with longer waiting times for veterinary examinations. In addition, respondents with the least experience also tended to rate the cases as less serious. Mucous membranes were identified as the highest priority vital parameter in all cases.
Consistent triage assessments among staff working in an emergency clinic have the potential to improve patient safety and optimize the use of resources such as medical supplies and staff time. Through education, professional collaboration and implementation of standardized triage methods, greater consistency in triage decision-making can be achieved, hopefully contributing to better quality of medical care for all patients. Further studies are required to investigate how profession, experience and education in triage may influence triage assessments and what impact this may have on patient safety. In this study, some numeric differences in triage assessments could be observed between respondents from different professions and experience groups. Due to the limited sample size, the results cannot be considered representative of the study population. Since staff triage assessments may be influenced by many different factors, future studies should conduct more in-depth and statistical analyses in order to identify additional associations. To further expand knowledge within this field future research could be conducted through surveys and observational studies to investigate the extent to which standardized triage systems are currently used.