Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna studie undersöker skolpersonalens erfarenheter av hur skolgårdens utformning och personalens arbetsmetoder påverkar elevernas sociala liv samt förekomsten av konflikter och mobbning på raster. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer och kortare gåturer på skolgårdar vid fem skolor i mellersta Sverige. Totalt deltog sex personer med olika yrkesroller inom skolan. Materialet analyserades med en induktiv tematisk analys.
Resultaten visar att både skolgårdens utformning och personalens arbetssätt har stor betydelse för elevernas sociala liv och för nivån av konflikter och mobbning. En central riskfaktor är trängsel, särskilt på populära platser som bollplaner, där många elever samlas samtidigt. Personalens beskrivningar visar också att undanskymda platser kan vara problematiska. Samtidigt framkommer att samma platser ibland fyller en viktig funktion för återhämtning, lugn lek och möjlighet att dra sig undan. Skolgårdar med varierat innehåll, grönytor och god överblick upplevs däremot som mer gynnsamt för elevernas sociala liv. En större och mer varierad skolgård gör att eleverna sprids ut, vilket minskar konkurrensen om platser och aktiviteter. Resultaten visar också att olika åldrar och kön kan ha olika behov och preferenser, vilket påverkar både lekmönster och
konflikttyper. Personalens roll framstår som avgörande. När skolpersonalen är närvarande, engagerad och arbetar strukturerat minskar konflikterna. Personalens överblick, kunskap om eleverna och förmåga att läsa av situationer ses som viktiga för att förebygga problem. Delaktighet
i kartläggning av skolgården, tydliga regler och anpassade insatser kan också bidra till ökad trygghet. Sammantaget visar resultaten att konflikter och mobbning inte kan förstås utifrån en enskild faktor, utan formas i samspel mellan flera faktorer.
Diskussionen visar att skolgårdens utformning och personalens arbetssätt tillsammans påverkar elevernas trygghet, sociala liv och risken för konflikter. Trängsel, begränsat aktivitetsutbud och vissa platser, särskilt bollplaner och undanskymda ytor, framstår som riskfaktorer. Samtidigt kan samma miljöer också ha positiva funktioner för lek, återhämtning och social gemenskap.
Personalens närvaro, överblick, kunskap om eleverna och strukturerade arbetssätt är avgörande för att förebygga konflikter. Resultatet betonar att förebyggande arbete behöver utgå från både den fysiska miljön och de sociala praktiker som formas på skolgården.

This study examines school staff’s experiences of how the design of the schoolyard and staff practices affect pupils’ social life as well as the occurrence of conflict and bullying. The study was conducted as a qualitative investigation using semi-structured interviews and shorter walk-throughs of schoolyards at five schools in central Sweden. A total of six participants with different professional roles within the school took part. The material was analyzed using an inductive thematic analysis.
The results show that both the design of the schoolyard and the staff’s working methods are of great importance for pupils’ social life and for the level of conflict and bullying. A central risk factor is crowding, especially in popular areas such as ball courts, where many pupils gather at the same time. The staff’s descriptions also show that secluded areas can be problematic. At the same time, the same places sometimes serve an important function for recovery, quiet play, and the opportunity to withdraw. Schoolyards with varied content, green areas, and good visibility are perceived as more beneficial for pupils’ social life. A larger and more varied schoolyard makes it possible for pupils to spread out, which reduces competition. The results also show that different ages and genders may have different needs and preferences, which affects both play patterns and types of conflict. The role of staff appears to be crucial. When school staff are present, engaged, and work in a structured way, conflicts decrease. Staff overview, knowledge of the pupils, and ability to read situations are seen as important for preventing problems. Participation in mapping the schoolyard, clear rules, and tailored interventions can also contribute to greater safety. Overall, the results show that conflict and bullying cannot be understood on the basis of a single factor, but are shaped through the interaction between several factors.
The discussion shows that the design of the schoolyard and staff practices together affect pupils’ sense of safety, social life, and the risk of conflict. Crowding, limited activity options, and certain locations, especially ball courts and secluded areas, emerge as risk factors. At the same time, these environments can also have positive functions for play, recovery, and social community. Staff presence, overview, knowledge of the pupils, and structured working methods are crucial for preventing conflicts. The findings emphasize that preventive work needs to be based on both the physical environment and the social practices that emerge in the schoolyard.