Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Intubering med endotrakealtuber är något som sker dagligen på svenska djursjukhus för att bibehålla fria luftvägar, administrera syre och anestesigas samt förhindra aspiration.
Endotrakealtuberna är vanligtvis försedda med en kuff som fylls med luft för att sluta tätt mot trakeas väggar. Olika metoder används för att kontrollera trycket i endotrakealtubens kuff och en av de vanligaste metoderna i Sverige är palpationsmetoden. Metoden har däremot bevisats vara otillförlitlig enligt tidigare studier, där det observerats både för höga och för låga tryck. Det är omdiskuterat vilket det korrekta trycket är som bör användas vid påfyllnad av endotrakealtubens kuff, men det rekommenderade tryck-intervallet ligger mellan 20–30 cmH2O. En metod för att mäta trycket är att koppla på en manometer som mäter kufftrycket.
Det är tidigare känt att höga tryck kan orsaka skador i trakea och studier har visat samband mellan användning av palpationsmetoden och höga tryck. Syftet var att undersöka i vilken utsträckning rekommenderat kufftryck uppnås i endotrakealtuben vid intubering när palpationsmetoden används vid efterkontroll med manometer. Vidare är syftet att studera vilka perioperativa komplikationer som eventuellt uppstått. Studiepopulationen (n=8) delades in i två grupper, i den ena gruppen använde endast palpationsmetoden (n=5) och i den andra gruppen
(n=3) användes palpationsmetoden med efterföljande kontroll av kufftrycket med manometer varpå möjlighet att justera trycket gavs. Data gällande intra- och postoperativa komplikationer dokumenterades på blanketter endast om personalen ansåg att komplikationen var relaterad till
endotrakealtuben.
Resultatet visade att två av tre kontroller med manometer visade ett värde inom det rekommenderade tryck-intervallet på 20–30 cmH2O. Vid den tredje kuff-kontrollen uppmättes ett
tryck på 16 cmH2O, vilket är ett för lågt tryck i endotrakealtubens kuff. Intraoperativa komplikationer noterades hos två hundar i gruppen med manometern och hos två hundar där endast palpationsmetoden användes. Däremot sågs postoperativa komplikationer hos en katt och
en hund i gruppen med manometer och hos tre hundar när endast palpationsmetoden användes.
Denna undersökning styrker tidigare forskningsresultat och tillför ytterligare bevisning om att palpationsmetoden inte är en tillförlitlig metod för att fylla endotrakealtubens kuff inom det rekommenderade tryck-intervallet. Verifiering med en manometer bör därmed regelmässigt utföras för att säkerställa korrekt tryck. Studien bör utökas till fler patienter för att kunna dra slutsatser om optimalt tryck och dess relation till komplikationer för att öka patientsäkerheten vid intubering.

Tracheal intubation is a routine practice in Swedish animal hospitals to maintain open and secure
airways, administer oxygen and anesthetic gases as well as to prevent aspiration. The endotracheal tubes are usually provided with a cuff, and its main purpose is to create a seal between the tube and the tracheal wall. Different methods are used to assess the endotracheal cuff pressure, and the palpation method is commonly used in Sweden. The palpation method has been shown to be unreliable, according to previous studies, and has been observed to reach both high and low pressures. The correct cuff pressure for endotracheal tubes has been discussed, however a
recommended pressure is between 20–30 cmH2O. One method to measure endotracheal cuff pressure is to use a manometer.
It is known that high pressures can cause damage in the trachea, and previous studies have
shown a correlation between the use of the palpation method and high pressures. The aim was to investigate to what extent the recommended cuff pressure is achieved in the endotracheal tube during intubation when the palpation method is used follow-up with measures by a manometer. Further, the aim is to study any perioperative complications that may have occurred. The study
population (n=8) was divided into two groups: in one group, only the palpation method was used
(n=5) and in the other group (n=3), the palpation method was used followed by measurement of
the cuff pressure with a manometer and then allowing adjustment of the pressure. The data regarding intra- and postoperative complications were only documented if the staff considered the
complication to be related to the endotracheal tube.
The results showed that two out of three measured controls were within the recommended pressure of 20-30 cmH2O. The remaining case had a cuff pressure of 16 cmH2O and was underinflated according to the recommendation. Intraoperative complications were seen in two
dogs in the group using the manometer and in two dogs in the group using only the palpation
method. Whilst postoperative complications were seen in one cat and one dog in the group using the manometer and in three dogs when the palpation method was used.
This bachelor thesis concluded in accordance with other studies that the palpation method is not a reliable method to use when inflating the endotracheal tube cuff within the recommended interval. A verification with a manometer should routinely be conducted to ensure a correct
pressure is being used. Future studies should include more patients to be able to draw more conclusions about the optimal pressures and their relation to complications, but also to increase patient safety during intubation.