Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna uppsats har som syfte att bidra med en förståelse för hur anställda inom banksektorn upplever gröna lån samt vad som motiverar banker att tillhandahålla dessa lån. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med respondenter från två olika banker som har koppling till arbete med gröna lån. Det insamlade materialet har analyserats med en tematisk analys för att sedan genomföra en komparativ fallstudie mellan bankerna.
Resultatet visar att banker använder sig av gröna lån som ett verktyg för att både främja en hållbar utveckling genom att uppmuntra energieffektiva bostäder och övergången mot energieffektivisering. Detta samtidigt som det stärker bankernas hållbarhetsprofil och skapar en legitimitet till bankerna. Sedan visar resultatet att kunder har begränsad kunskap om gröna lån samtidigt som bankernas marknadsföring kan anses som relativt passiv. Fortsättningsvis kan kraven för att kvalificera för gröna lån anses som höga, vilket begränsar möjligheterna att kunna ta del av dessa lån.
Genom att använda institutionell teori och legitimitetsteori kan bankernas arbete med gröna lån förstås utifrån institutionella påtryckningar, konkurrens och isomorfism. Samtidigt bidrar legitimitetsteori förståelse till att banker vill uppfattas som hållbara och legitima av olika intressenter. Dessa två teorier bidrar tillsammans med en förståelse till varför banker erbjuder gröna lån, med hänsyn till miljömässiga ambitioner men även av strategiska motiv.

This thesis aims to contribute to an understanding of how employees in the banking sector experience green loans and what motivates banks to provide these loans. The thesis is based on a qualitative method with semi-structured interviews with respondents from two different banks who are connected to work with green loans. The collected material has been analysed using thematic analysis to then carry out a comparative case study between the banks.
The results show that banks use green loans as a tool to both promote sustainable development by encouraging energy-efficient housing and the transition towards energy efficiency. This is done while strengthening the banks sustainability profile and creating legitimacy for the banks. The results also show that customers have limited knowledge about green loans, while the banks marketing can be considered relatively passive. Furthermore, the requirements to qualify for green loans can be considered high, which limits the opportunities to access these loans.
By using institutional theory and legitimacy theory, banks working with green loans can be understood in terms of institutional pressures, competition, and isomorphism. At the same time, legitimacy theory contributes to the understanding that banks want to be perceived as sustainable and legitimate by various stakeholders. Together, these two theories contribute to an understanding of why banks offer green loans, taking into account environmental ambitions but also strategic motives.