Home About Browse Search
Svenska


Angelsten, Anna and Persson, Emmie, 2026. Smärtbedömningsskalor som verktyg för standardiserad smärtbedömning och analgesi hos katt : en enkätstudie om personalens upplevda kompetens i den egna bedömningen. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Institutionen för Kliniska vetenskaper (KV-UDS)

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

Smärta hos katt är ett vanligt men ofta underdiagnostiserat problem inom djursjukvården. En bidragande orsak är att katten som bytesdjur evolutionärt har utvecklat strategier för att dölja tecken på smärta, vilket försvårar den kliniska bedömningen. Bedömningen kompliceras ytterligare av att djursjukvården ofta präglas av tidspress samt variation mellan olika bedömare, vilket kan leda till en mer subjektiv utvärdering av smärta. För att öka objektiviteten har olika smärtbedömningsskalor utvecklats och validerats för akut smärta hos katt.
Syftet med detta kandidatarbete var att undersöka vilka smärtbedömningsmetoder som finns tillgängliga för katt, med fokus på validerade smärtbedömningsskalor för akut smärta, samt att kartlägga hur dessa används inom svensk djursjukvård. Vidare syftade arbetet till att undersöka om det finns ett samband mellan hur ofta veterinärer, djursjukskötare och djurvårdare nivå 3 utför smärtbedömningar och deras självskattade kompetens inom området.
En litteraturöversikt genomfördes där befintliga smärtbedömningsskalor för akut smärta hos katt identifierades och sammanställdes. De skalor som identifierades och är validerade för akut smärta hos katt var Feline Grimace Scale (FGS), Glasgow Composite Measure Pain Scale - Feline (GCMPS-F), UNESP-Botucatu Feline Pain Scale (UFEPS) och UNESP-Botucatu Feline Pain Scale - Short form (UFEPS-SF). En ytterligare skala identifierades, Colorado State University Feline Acute Pain Scale (CSU-FAPS), vilken inte är vetenskapligt validerad men som används kliniskt.
Litteraturstudien kompletterades med en enkätstudie bestående av 15 frågor riktade till yrkesverksamma veterinärer, djursjukskötare och djurvårdare nivå 3 inom svensk djursjukvård. Totalt inkluderades 82 respondenter i studien. Det var numeriskt fler respondenter som använde sig av FGS jämfört med andra smärtbedömningsskalor, följt av GCMPS-F och CSU-FAPS. Respondenter som uppgav att de utförde smärtbedömningar dagligen angav oftare att de kände sig säkra i sin smärtbedömning. Användning av smärtbedömningsskalor var vanligast hos de som utförde smärtbedömningar tre eller fler gånger per vecka. Totalt uppgav 56 av 82 respondenter att de använde smärtbedömningsskalor ibland eller alltid i sitt kliniska arbete.
Detta kandidatarbete påvisade numeriska skillnader i vilka smärtbedömningsskalor som används inom svensk djursjukvård, samt att många respondenter känner sig säkra i sin smärtbedömning. Resultaten indikerar att frekvent utförande av smärtbedömningar kan vara associerat med ökad upplevd säkerhet, men några säkra samband kan inte fastställas utifrån föreliggande studie. En så objektiv smärtbedömning som möjligt är därför av stor betydelse för att möjliggöra korrekt bedömning, individanpassa analgesi samt tidig upptäckt av smärta. Upplevd säkerhet i smärtbedömning kan potentiellt bidra till en mer konsekvent användning av smärtbedömningsskalor, men ytterligare studier krävs för att undersöka detta samband.

,

Pain in cats is a common and often underdiagnosed condition in veterinary medicine. As prey animals, cats have evolved strategies for hiding signs of pain and injury, which makes the assessment of pain challenging. The assessment is further complicated by veterinary medicine often being characterized by time constraints and varying assessments depending on the observer. This can lead to a more subjective evaluation of pain. To increase objectivity, several pain assessment scales for acute pain in cats have been developed and validated.
The purpose of this thesis was to investigate methods for pain assessment that are available for cats, with a focus on the validated acute pain assessment scales for cats and identify how these are being used in Swedish veterinary medicine. Furthermore, this thesis aimed to investigate whether there is a connection between how often veterinarians, veterinary nurses and veterinary technicians perform pain assessments and their self-assessed level of confidence.
A literature review was conducted where existing pain assessment scales were identified and compiled. The identified validated scales consisted of Feline Grimace Scale (FGS), Glasgow Composite Measure Pain Scale - Feline (GCMPS-F) and UNESP-Botucatu Feline Pain Scale (UFEPS) and UNESP-Botucatu Feline Pain Scale – Short Form (UFEPS-SF). One additional pain assessment scale was identified, Colorado State University Feline Acute Pain Scale (CSU-FAPS). This scale is not yet validated but is used in clinical practice.
The literature review was supplemented with a survey-study consisting of 15 questions directed at practicing veterinarians, veterinary nurses and veterinary technicians. In total, 82 respondents were included in the study. The FGS was the most used pain assessment scale among the respondents, followed by Glasgow Composite Measure Pain Scale – Feline (GCMPS-F) and Colorado State University – Feline Acute Pain Scale (CSU-FAPS). Those who stated that they performed pain assessments daily were more likely to feel secure in their own ability. The use of pain assessment scales was more common among those who stated that they performed pain assessments three or more times per week. In total, 56 out of 82 respondents reported that they used pain assessment scales occasionally or always in the context of pain assessment.
This thesis demonstrated numerical differences in the pain scales used in Swedish veterinary medicine, and that many respondents felt confident in their ability to assess pain in cats. These results indicate that performing pain assessments more frequently may be associated with an increased level of confidence in the matter, although no definitive associations can be determined based on the present study. It is therefore important to make pain assessments as objective as possible in order to enable an accurate assessment, individualized analgesia and early recognition of pain. A higher perceived certainty in one’s pain assessment could potentially contribute to more consistent use of pain assessment scales, but further studies on the subject are needed to investigate this correlation.

Main title:Smärtbedömningsskalor som verktyg för standardiserad smärtbedömning och analgesi hos katt
Subtitle:en enkätstudie om personalens upplevda kompetens i den egna bedömningen
Authors:Angelsten, Anna and Persson, Emmie
Supervisor:Ferrari, Desiree
Examiner:Mohamed Bakri, Hafiz
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2026
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:VY010 Veterinary Nursing Programme, 180.0hp
Supervising department:(VH) > Institutionen för Kliniska vetenskaper (KV-UDS)
Keywords:djursjukskötare (DSS), djurvårdare nivå 3 (DV3), eline grimace scale (FGS), Glasgow Composite Measure Pain Scale – Feline (GCMPS-F), katt, kompetens, självskattad, smärta, smärtbedömning, smärtbedömningsskala, veterinär
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-22366
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-22366
Language:Swedish
Deposited On:26 Jun 2026 08:47
Metadata Last Modified:01 Jul 2026 12:15

Repository Staff Only: item control page