Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Klimatförändringar förväntas påverka jordbrukets vattenbalans genom högre temperaturer, ökad evapotranspiration och större variation i nederbörd mellan år. På Öland kan återkommande nederbördsunderskott under växtsäsongen begränsa vallens återväxt och därmed påverka grovfoderproduktionen. Bevattning kan bidra till högre och mer stabila skördar men innebär samtidigt kostnader för teknik, energi och arbete. Det är därför relevant att analysera vilket ekonomiskt utrymme som finns för investeringar i bevattningsanläggningar.

Syftet med studien var att beräkna vilken maximal investeringsutgift som kan motiveras ekonomiskt för en bevattningsanläggning dimensionerad för 70 hektar intensiv vallodling på Öland. Studien baserades på försöksdata från bevattningsförsök i vall under perioden 2021–2023. Merskörden beräknades som skillnaden mellan bevattnat och obevattnat försöksled och omvandlades till ett ekonomiskt värde med hjälp av ett vallvärde på 2,05 kr/kg TS. Därefter beräknades täckningsbidrag före kapitalkostnad genom att rörliga bevattningskostnader drogs av från värdet av merskörden. Det ekonomiska överskottet användes sedan som underlag för att beräkna maximalt investeringsutrymme med hjälp av nuvärdesmetoden.

Resultatet visade att bevattning gav en genomsnittlig merskörd på 3 297 kg TS/ha. Detta motsvarade ett värde av merskörd på cirka 6 759 kr/ha. Efter avdrag för rörliga bevattningskostnader beräknades täckningsbidraget före kapitalkostnad till cirka 5 022 kr/ha. Vid en kalkylränta på 6 % och en ekonomisk livslängd på 25 år beräknades det maximala investeringsutrymmet till cirka 4,5 miljoner kronor för 70 hektar vallodling.

Känslighetsanalysen visade att värdet av merskörden varierade mellan cirka 4 756 och 8 883 kr/ha beroende på skördeutfall. Investeringsutrymmet varierade mellan cirka 2,7 och 6,4 miljoner kronor vilket visar att variationer i merskörd mellan år har stor betydelse för det ekonomiska underlaget för investeringsberäkningen. Resultaten visar därmed att bevattning kan skapa ett betydande ekonomiskt utrymme för investeringar i vallodling men att investeringens ekonomiska förutsättningar är starkt beroende av den merskörd som bevattningen genererar. Det beräknade investeringsutrymmet kan användas som underlag för gårdsspecifika investeringsbedömningar genom att jämföras med den faktiska investeringsutgiften för en planerad bevattningsanläggning.

Climate change is expected to affect agricultural water balance through higher temperatures, increased evapotranspiration and greater variation in precipitation between years. On Öland, recurring precipitation deficits during the growing season may limit regrowth in forage production and thereby affect the stability of feed supply. Irrigation can contribute to higher and more stable yields but it also involves costs related to equipment, energy and labour. Therefore, it is relevant to analyse the economic scope for investments in irrigation systems.

The aim of this study was to calculate the maximum investment expenditure that can be economically justified for an irrigation system dimensioned for 70 hectares of intensive forage production on Öland. The study was based on data from field trials with irrigated forage during the period 2021–2023. Additional yield was calculated as the difference between irrigated and non-irrigated treatments and was expressed in kg dry matter per hectare. The additional yield was then converted into an economic value using a forage value of SEK 2.05 per kg dry matter. The contribution margin before capital costs was calculated by subtracting variable irrigation costs from the value of the additional yield. This annual economic surplus was then used to calculate the maximum investment scope using the net present value method.

The results showed that irrigation generated an average additional yield of 3,297 kg dry matter per hectare. This corresponded to an additional production value of approximately SEK 6,759 per hectare. After deducting variable irrigation costs, the contribution margin before capital costs was estimated at approximately SEK 5,022 per hectare. With an irrigated area of 70 hectares, a discount rate of 6 percent and an economic lifetime of 25 years, the maximum investment scope was calculated at approximately SEK 4.5 million.

The sensitivity analysis showed that the value of the additional yield varied between approximately SEK 4,756 and SEK 8,883 per hectare depending on yield outcome. The corresponding investment scope varied between approximately SEK 2,7 million and SEK 6,4 million. This indicates that variation in additional yield between years has a substantial effect on the economic basis for investment assessment. The results indicate that irrigation can create a significant economic scope for investment in forage production but that the economic viability of such investments is highly dependent on the additional yield generated. The calculated investment scope can therefore be used as a benchmark for farm-specific investment assessments by comparing it with the actual investment cost of a planned irrigation system.