Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Bakgrund: Kolkreditmarknaden har vuxit fram som en ny potentiell inkomstkälla för lantbrukare samtidigt som marknaden är relativt ny, omogen och osäker. Genom kolinlagring i skog, förändrade odlingsmetoder och biokol kan lantbrukare ta fram kolkrediter som säljs till företag som vill kompensera sina egna verksamheters utsläpp.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter lantbrukare har att sälja kolkrediter samt hur de upplever processen kring beslut, avtal, risker och ekonomisk ersättning.
Metod: Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra lantbrukare som har erfarenheter av kolkreditmarknaden samt tre förmedlingsföretag som arbetar med kolkreditmarknaden. Det empiriska materialet har analyserats genom en tematisk analys med stöd av transaktionsteorin. Analysen fokuserar på information, administration, avtal, osäkerhet, tillit, beslutsprocesser och ekonomisk avkastning.

Resultat och slutsatser: Resultatet visar att kolkrediter kan vara en möjlig extrainkomst för lantbrukare, men att de sällan uppfattas som en huvudinkomst i verksamheten. Lantbrukarnas beslut påverkas av hur väl kolkrediterna passar in i den befintliga driften, hur mycket arbete som krävs, vilka risker avtalen innebär och vilken tillit de har till förmedlare eller mellanhänder. Resultatet visar även att skogsbaserade kolkrediter, växtodlingsbaserade kolkrediter och biokol innebär olika möjligheter, arbetsinsatser och risker för lantbrukaren.

Praktiska implikationer: Praktiskt visar studien att kolkrediter är mest intressanta för lantbrukare när de kan fungera som ett komplement till befintlig produktion och när avtal, ersättning och krav upplevs som tydliga.

Teoretiska implikationer: Teoretiskt visar studien att transaktionskostnadsteorin är användbar för att förstå hur information, administration, osäkerhet, och avtalsrisker påverkar lantbrukares vilja att delta i kolkreditmarknaden.
Studiens bidrag: Studiens bidrag är att den ger ett svenskt företagsekonomiskt perspektiv på kolkrediter som affärsmöjlighet för lantbrukare, ett område där tidigare forskning fortfarande är begränsad. Sammanfattningsvis visar studien att kolkrediter kan vara en intressant möjlighet för lantbrukare men att ett bredare deltagande kräver tydligare information, stabilare priser, trovärdiga förmedlare och mer utvecklade regelverk.

Background: The carbon credit market has emerged as a new potential source of income for farmers, while the market remains relatively new, immature and uncertain. Through carbon sequestration in forests, changed cultivation practices and biochar, farmers can generate carbon credits that are sold to companies seeking to compensate for emissions from their own operations.

Purpose: The purpose of this study is to examine what opportunities farmers have to sell carbon credits and how they experience the process regarding decisions, agreements, risks and financial compensation.

Method: The study is based on qualitative semi-structured interviews with four farmers who have experience of the carbon credit market, as well as three intermediary companies operating in the carbon credit market. The empirical material has been analysed through a thematic analysis supported by transaction cost theory. The analysis focuses on information, administration, agreements, uncertainty, trust, decision-making processes and economic returns.

Results and conclusions: The results show that carbon credits can provide a possible supplementary income for farmers, but that they are rarely perceived as a main source of income in the business. Farmers’ decisions are influenced by how well carbon credits fit into existing farm operations, how much work is required, what risks the agreements involve and the level of trust they have in intermediaries or other actors. The results also show that forest-based carbon credits, crop-based carbon credits and biochar involve different opportunities, workloads and risks for farmers.

Practical implications: In practical terms, the study shows that carbon credits are most interesting for farmers when they can function as a complement to existing production and when agreements, compensation and requirements are perceived as clear.

Theoretical implications: Theoretically, the study shows that transaction cost theory is useful for understanding how information, administration, uncertainty and contractual risks influence farmers’ willingness to participate in the carbon credit market.
Contribution of the study: The contribution of this study is that it provides a Swedish business economics perspective on carbon credits as a business opportunity for farmers, an area where previous research remains limited. In summary, the study shows that carbon credits can be an interesting opportunity for farmers, but that broader participation requires clearer information, more stable prices, credible intermediaries and more developed regulations