Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Svensk växtodling präglas av många beslut som måste fattas under osäkra förutsättningar. En del av denna osäkerhet är epistemisk osäkerhet, som uppstår när lantbrukaren saknar tillräcklig information eller kunskap för att veta de möjliga utfallet av ett beslut. Syftet med studien är att undersöka i vilka delar av växtodlares beslutsprocess som den epistemiska osäkerheten upplevs som störst, samt vilka informationskällor som används för att minska den. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätstudie med en inledande litteraturgenomgång. Enkäten riktades till svenska växtodlare och innehöll frågor om epistemisk osäkerhet i beslutsprocessen och användningen av olika informationskällor. Materialet bestod av 44 fullständiga svar, som analyserades med deskriptiv statistik, Friedmantest ( ett icke-parametriskt alternativ till ANOVA ) och linjära regressionsanalyser. Resultatet visar att den epistemiska osäkerheten var relativt jämnt fördelad genom hela beslutsprocessen. Analys och val hade dock något högre medelvärde än övriga delar, medan implementering hade det lägsta. Lantbrukarna använde flera informationskällor för att hantera osäkerheten, framför allt rådgivare, kollegor och familj, medan AI användes mer begränsat. Regressionsanalyserna visade inga statistiskt säkerställda samband mellan informationskällor och epistemisk osäkerhet, men vissa tendenser kunde urskiljas. Kollegor visade ett positivt samband med epistemisk osäkerhet i tidiga beslutssteg, medan forskning visade ett negativt samband med epistemisk osäkerhet vid implementering.

Swedish crop production is characterized by many decisions that must be made under uncertain conditions. One part of this uncertainty is epistemic uncertainty, which arises when farmers lack sufficient information or knowledge to know the different outcomes of a decision. The purpose of this study is to examine in which parts of crop farmers’ decision-making process epistemic uncertainty is perceived to be greatest, and which information sources are used to reduce it. The study was conducted as a quantitative survey study with an initial literature review. The survey was aimed at Swedish crop farmers and included questions about epistemic uncertainty in the decision making process and the use of various information sources. The material consisted of 44 complete responses, which were analyzed using descriptive statistics, Friedman tests ( A non-parametric alternative to ANOVA) and linear regression analyses. The results show that epistemic uncertainty was relatively evenly distributed throughout the decision-making process. However, analysis and choice had a slightly higher mean value than the other parts, while implementation had the lowest. The farmers used several information sources to manage uncertainty, mainly advisors, colleagues and family, while AI was used more limitedly. The regression analyses showed no statistically significant relationships between information sources and epistemic uncertainty, but some tendencies could be identified. Colleagues showed a positive relationship with epistemic uncertainty in the early stages of decision-making, while research showed a negative relationship with epistemic uncertainty during implementation.