Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Urbanisering förändrar livsmiljöer för många växt- och djurgrupper genom att naturliga och halvnaturliga miljöer ersätts av byggnader, vägar och hårdgjorda ytor. Samtidigt kan urbana gröna strukturer skapa nya eller förstärkta resurser för pollinatörer i städer. Syftet med denna litteraturstudie är att utvärdera och jämföra hur gröna tak, gröna väggar och urbana ängar och gräsmarker kan bidra till att stödja pollinatörssamhällen i urbana miljöer, med fokus på pollinatörers artrikedom och abundans.

Studien baseras på en litteratursökning i Scopus som genomfördes i april 2026. Efter urval och granskning inkluderades tio vetenskapliga artiklar från urbana miljöer i Europa. Studierna sammanställdes utifrån vilken grön struktur, pollinatörsgrupp samt vilket mått (artrikedom, abundans och andra relevanta mått, exempelvis diversitetsindex och växt–pollinatör-interaktioner) som undersöktes. De pollinatörsgrupper som främst studerades var vildbin, blomflugor och fjärilar.

Resultaten visar att urbana ängar, gräsmarker och blomrika grönytor är den struktur som undersökts mest i de inkluderade studierna. Dessa strukturer har undersökts i flest studier, har studerats för flest pollinatörsgrupper och har i större utsträckning jämförts med andra urbana grönytor. Urbana ängar visar på positiva resultat för flera pollinatörsgrupper, där artrikedom och abundans kopplas till bland annat blomresurser, vegetationsstruktur, skötsel och habitatens placering i den urbana miljön. Gröna tak visar främst en tydlig positiv effekt för vildbin, där deras artrikedom och abundans kopplas till bland annat mängden blomresurser, taksubstratet och i vissa fall omgivande gröna strukturer. Gröna väggar gynnar vildbin och fjärilar, där högre artrikedom kopplas till högre förekomst av blommande växtarter, men underlaget bygger endast på en studie.

Sammantaget visar studien att urbana ängar och blomrika grönytor har starkast samlat stöd som pollinatörsfrämjande strukturer i de inkluderade studierna. Gröna tak och gröna väggar kan samtidigt fungera som viktiga kompletterande strukturer, särskilt i täta stadsmiljöer där markbaserade grönytor är begränsade. Resultaten visar också att habitatkvalitet, växtval, skötsel och vilka pollinatörsgrupper som undersöks är avgörande för vilken effekt urbana gröna strukturer har.

Urbanization alters habitats for many plant and animal groups by replacing natural and semi-natural environments with buildings, roads and impervious surfaces. At the same time, urban green structures can create new or enhanced resources for pollinators in cities. The aim of this literature review is to evaluate and compare how green roofs, green walls and urban meadows and grasslands can support pollinator communities in urban environments, with a focus on species richness and abundance.

The study is based on a literature search in Scopus conducted in April 2026. After screening and selection, ten scientific articles from European urban environments were included. The studies were compiled based on the green structure, pollinator group, and response variable (species richness, abundance, diversity indices and plant–pollinator interactions). The pollinator groups examined were mainly wild bees, hoverflies and butterflies.

The results show that urban meadows, grasslands and flower-rich green spaces have the broadest and most comparable evidence base in the included studies. These structures are represented by the largest number of studies, have been studied for several pollinator groups, and are often compared with other urban green spaces. Urban meadows and grasslands show positive results for several pollinator groups, with species richness and abundance linked to factors such as floral resources, vegetation structure, management and the location of habitats within the urban environment. Green roofs have positive effects on wild bees, where increasing species richness and abundance is linked to factors such as the amount of floral resources, the roof substrate and, in some cases, surrounding green structures. For green walls, a higher species richness of wild bees and butterflies is linked to a higher number of flowering plant species, but the evidence is based on only one study.

Overall, the study shows that urban meadows and flower-rich green spaces have the strongest combined support as pollinator-supporting structures in the included studies. Green roofs and green walls may still function as important complementary structures for pollinators, especially in dense urban environments where ground-based green spaces are limited. The results also show that habitat quality, plant choice, management and the pollinator groups examined affect the value of urban green structures for pollinators.