Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Forskning visar att Sverige är ett av de länder vars invånare är mest stillasittande, med ett genomsnitt på cirka 9-10 timmar per dag. Att försöka minska denna trend bland invånarna är viktigt eftersom långvarigt stillasittande kan ha negativa följder på både hälsan och samhällsekonomin. Trots förslag samt bevis för hur utvecklingen av miljöer kan påverka invånares rörelsevanor, försvinner de rörelsefrämjande visionerna bort i samhällsplaneringen. Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur kommuner i Sverige kan främja rörelse genom den fysiska planeringen. Uppsatsen har som avsikt att förstå vilka faktorer som påverkar förutsättningarna för implementering av rörelsefrämjande åtgärder, samt undersöka vilka möjligheter och hinder som finns i den kommunala planeringsprocessen att arbeta rörelsefrämjande. Detta undersöks genom en jämförande fallstudie av de tre svenska landsbygdskommunerna; Tomelilla, Ovanåker och Lycksele. Valet att utgå från landsbygdskommuner grundar sig i tanken att säkerställa att rörelsefrämjande insatser genomförs för hela befolkningen. Den insamlande empirin till studien har framkommit genom semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner, analys av kommunala dokument samt en litteraturstudie.

Resultatet visar att rörelsefrämjande mål kan integreras i den kommunala fysiska planeringen genom översiktsplanering samt detaljplanering. Studien visar att de rörelsefrämjande målen kan översättas till genomförbara åtgärder genom att i detaljplaneringen ta hänsyn till exempelvis sammanhängande och trygga gång- och cykelvägar samt tillgång till natur- och friluftsområden. Resultatet visar däremot också att det kan uppstå olika glapp mellan den strategiska, taktiska och operativa nivån inom den kommunala fysiska planeringen, vilket kan utgöra hinder för implementeringen av de rörelsefrämjande åtgärderna. Implementeringen kan påverkas av faktorer som mål och visioners tydlighet, samverkan samt geografiska förutsättningar. Även politiska beslut, medborgares behov samt fördelningen av resurser utgör en väsentlig faktor som påverkar tjänstepersonernas handlingsutrymme för att arbeta rörelsefrämjande i den fysiska planeringen.

Research shows that Sweden is among the countries with the highest levels of sedentary behavior, with citizens spending an average of 9-10 hours per day sedentary. Reducing this trend is important, as prolonged sedentary behavior may have negative consequences for health and the economy. Despite evidence and recommendations demonstrating how the development of a built environment can influence citizens` physical activity habits, visions related to promoting physical activity tend to be lost in the planning process. The purpose of this study is to deepen the understanding of how Swedish municipalities can promote physical activity through spatial planning. The study aims to deepen the understanding of the factors that influence the conditions for implementing measures that promote physical activity, as well as to examine the opportunities and barriers related to promoting physical activity within the municipal planning process. This is examined through a comparative case study of three Swedish rural municipalities: Tomelilla, Ovanåker och Lycksele. The choice to focus on rural municipalities is based on the ambition to ensure that physical activity-promoting measures benefit the entire population. The empirical material was collected through semi-structured interviews with municipal officials, analysis of municipal documents and literature review.

The results show that physical activity-promoting objectives can be integrated into municipal spatial planning through both comprehensive planning and detailed planning. The study shows that objectives related to promoting physical activity can be translated into feasible measures through detailed planning by considering for example connected and safe walking and cycling paths and access to nature and recreational areas. The results also show that various gaps can arise between the strategic, tactical and operational levels within municipal spatial planning, which may hinder the implementation of physical activity-promoting measures. The implementation process may be affected by factors such as the clarity of goals and visions, collaboration and geographical conditions. Political decisions, citizens´ needs, and the allocation of resources also constitute significant factors affecting the discretion of municipal officials to work with physical activity promotion within spatial planning.