Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

En alltmer förtätad urban miljö och ökande klimatförändringar innebär ett växande behov av grönska i världens städer, såväl som i Sverige. Klimatanpassning, hälsa och välbefinnande kan främjas genom grönska och dess ekosystemtjänster men ytan för dess implementering minskar i takt med förtätningen. För att möjliggöra mer grönska är gaturummet en lovande entitet, mycket på grund av sin utbredning och fördelning i staden. Ett grönt gaturum är ett exempel på ett omprövat gaturum där grönska tar större plats och bilen med tiden kan fasas ut, men i dagens planering saknas strategier för att införliva visionen. Denna uppsats syftar till att bidra till hållbar stadsutveckling genom att utreda förutsättningar, utmaningar och möjligheter
kopplat till en omställning till gröna gaturum som praxis i Sverige. Genom en kvalitativ kunskapsöversikt och semistrukturerade intervjuer, samt analys med hjälp av analysverktyget Three Horizons utreds en möjlig omställning. Planeringen av gaturum omfattar en stor mängd aktörer och uppsatsens resultat visar att dagens praxis i praktiken innebär att trafik och underjordiska ledningar premieras i gaturummet, vilket begränsar utrymmet för grönska. På
kommunal nivå finns många visioner om grönska, däribland 3-30-300, men stödet och samordningen från nationell nivå brister. Det råder svårigheter att argumentera för grönska ur ett kortsiktigt ekonomiskt perspektiv, vilket belyser behovet av pragmatism och kreativitet såväl som att det långsiktiga perspektivet får ta större plats. En politisk mobilisering kan driva en omställning men även mod och experimentering av tjänstepersoner kan bidra. Att sprida
kunskap och synliggöra goda exempel på gröna gaturum kan främja en stegvis omställning, men det är beroende av mer effektiv samordning både inom och mellan kommuner. Vidare
forskning kring lagstiftning, sociala effekter och konsekvenser av grönska i gaturum såväl som en nyansering av 3-30-300 skulle kunna bidra till en djupare förståelse för hur gröna gaturum kan utformas och därigenom hur en omställning kan främjas.

An increasingly densified approach to urban planning, combined with extensive climate changes, infers a need of more greenery in cities all over the world, as well as in Sweden. Climate adaptation, health and wellbeing is promoted by greenery and its ecosystem services, but the physical space for its implementation is decreasing in line with densification processes.Streetscapes are a promising entity to facilitate more urban greenery, much to do with its spread and distribution in the city. A green streetscape is an example of a reconsidered streetscape where greenery is afforded more space and the car with time could be phased out, but there is a lack of strategy to incorporate this vision in planning today. This paper aims to contribute to
sustainable urban development by investigating conditions, challenges and possibilities tied to
the transformation of streetscapes into green streetscapes as custom planning practice. Through
a qualitative knowledge overview and semistructured interviews, as well as analysis using the
Three Horizons framework, a possible transformation could be explored. Streetscape planning includes a large amount of actors and the results of this paper show that planning customs of today entail that traffic and underground cables are prioritised, which limits the space for greenery. There are widespread visions of urban greenery on a municipal level, which includes 3-30-300, but there is a lack of support and coordination on a national level. Difficulties in advocating for greenery include short-term economic aspects, which highlights a requirement for pragmatism and creativity as well as a need for the long-term perspective to prevail. A transformation can be fueled by political mobilisation, but greater courage and experimentation
by planning officials can also contribute. Spreading knowledge and making good examples of green streetscapes visible is a way to facilitate a gradual transformation, but that requires more efficient coordination between actors both within and between municipalities. Further research
could include a greater focus on legislation, social implications of green streetscapes as well as highlighting nuances of visions such as 3-30-300. That could contribute to a deeper understanding of the design of green streetscapes and therethrough how a transformation can
be fostered.