Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Innovation is becoming increasingly important in agriculture as demands for sustainability, productivity, and climate adaptation continue to grow. To support this development, the European Union has established innovation oriented initiatives such as the European Innovation Partnership for Agricultural Productivity and Sustainability (EIP Agri). The aim is to strengthen innovation through structured collaboration between farmers, researchers, and other relevant actors. Despite the scope of these initiatives, there is limited knowledge about how collaboration actually functions in practice. This study therefore examines collaboration processes in two Swedish EIP Agri projects, focusing on the development of new technologies and new methods for agriculture.
The study is based on a qualitative research design using semi structured interviews with farmers, researchers, and project managers. By combining the perspectives of these actors, the study analyses how collaboration is organised within innovation projects and what opportunities and challenges arise when different forms of expertise and experience interact. The analysis is grounded in theories of collaborative innovation and social exchange, as well as the Triple Helix model, which is used to highlight how collaboration is shaped at the intersection of academia, industry, and public actors.
The results show that the collaborative climate develops differently depending on the projects organisational structures, forms of communication, and technical conditions. One project is characterised by close and trust based collaboration, while the other is marked by obstacles related to technical problems and limited information flows. Farmers practical experience emerges as central to the progress of the innovation process, while administrative and financial conditions within EIP Agri play a significant role in shaping how collaboration evolves over time.
The study concludes that well functioning collaboration is a crucial prerequisite for agricultural innovation projects to achieve their objectives. Open communication, clearly defined roles, and supportive institutional conditions contribute to stable and productive collaboration processes. The study thus provides deeper insights into how innovation promoting initiatives can be designed and implemented to better support innovation in Swedish agriculture.

Innovationer blir allt viktigare inom jordbruket i takt med ökade krav på hållbarhet, produktivitet och klimatanpassning. För att stödja denna utveckling har EU etablerat innovationsfrämjande satsningar såsom European Innovation Partnership for Agricultural Productivity and Sustainability (EIP-Agri). Syftet är att stärka innovation genom strukturerad samverkan mellan lantbrukare, forskare och andra relevanta aktörer. Trots satsningarnas omfattning finns begränsad kunskap om hur samverkan faktiskt fungerar i praktiken. Denna studie undersöker därför samverkansdynamiken i två svenska EIP-Agri-projekt med fokus på utveckling av ny teknik och nya metoder för jordbruket.
Studien bygger på en kvalitativ forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer med lantbrukare, forskare och projektledare. Genom att kombinera dessa aktörers perspektiv analyseras hur samverkan organiseras inom innovationsprojekten samt vilka möjligheter och utmaningar som uppstår när olika kompetenser och erfarenheter möts. Analysen tar sin utgångspunkt i teorier om samverkansinnovation och sociala utbyten samt i Triple Helix-modellen, vilken används för att belysa hur samverkan formas i skärningspunkten mellan akademi, näringsliv och offentliga aktörer.
Resultaten visar att samverkansklimatet utvecklas olika beroende på projektens organisatoriska struktur, kommunikationsformer och tekniska förutsättningar. Det ena projektet kännetecknas av nära, tillitsfull samverkan, medan det andra präglas av hinder kopplade till tekniska problem och bristande informationsflöden. Lantbrukarnas praktiska erfarenhet framstår som central för innovationsprocessens framdrift, samtidigt som administrativa och ekonomiska villkor inom EIP-Agri har stor betydelse för hur samverkan utvecklas över tid.
Studien drar slutsatsen att välfungerande samverkan är en avgörande förutsättning för att innovationsprojekt inom jordbruket ska kunna uppnå sina mål. Öppen kommunikation, tydligt definierade roller och stödjande institutionella villkor bidrar till en stabil och produktiv samverkansdynamik. Studien bidrar därmed fördjupade insikter i hur innovationsfrämjande satsningar kan utformas och genomföras för att bättre stödja innovation i svenskt lantbruk.